Stiernstedt om avslutade uppdraget: »Det finns mycket kvar att lära«

Sommaren 2020 fick Göran Stiernstedt ett telefonsamtal. Ville han möjligen ingå i den kommission som skulle inrättas för att utvärdera åtgärderna mot smittspridningen av covid-19? Utan att tveka svarade han ja.

– Jag tror att det är väldigt viktigt att katastrofer utvärderas så att man lär sig något. Dessutom tänkte jag att det kunde passa med min bakgrund.

Göran Stiernstedt, docent och tidigare ansvarig för flera statliga utredningar inom sjukvården, har beskrivits som en nestor inom svensk hälso- och sjukvård. Ändå var det en speciell känsla att ta sig an det nya uppdraget mitt i det historiska skede som pandemin inneburit.

– Jag har jobbat som infektionsläkare i tjugo år och aldrig varit i närheten av att uppleva något liknande. Jag har tvingats nypa mig själv i armen flera gånger: Vad är det egentligen jag får vara med om? Mitt i all tragik har det känts nästan lite högtidligt.

Bland det första Göran Stiernstedt gjorde som ledamot i Coronakommissionen var att sätta samman en expertgrupp kring smittskydd och börja vaska fram underlagsrapporter. Mycket av arbetet kring just smittskydd hamnade på Göran Stiernstedts bord, men annars har alla ledamöter bidragit i alla delar av arbetet, betonar han.

– I början var det några som tyckte att det var konstigt att det bara var en läkare med i kommissionen. Men pandemin har ju varit en kris som har påverkat hela samhället. Jag tror snarare att det kan finnas en risk att man övervärderar den medicinska delen. Smittskydd till exempel handlar om så oändligt mycket mer än medicin, det rör mänskligt beteende och kommunikation också.

Efter drygt ett och ett halvt år och två delrapporter överlämnades det nära tusen sidor långa slutbetänkandet i förra veckan till socialminister Lena Hallengren (S). En av kommissionens slutsatser var att regeringen lyssnat allt för mycket på Folkhälsomyndigheten. Dessutom var åtgärderna för att minska smittspridningen i början av pandemin för få och för sena, enligt kommissionen.

När Göran Stiernstedt ska summera de viktigaste lärdomarna för vården är det dock något annat han i första hand tänker på.

– Att vården klarade omställningen till pandemin så pass bra berodde på att vårdpersonalen tilläts agera på egen hand i väldigt stor utsträckning. Det innebär förstås inte att man kan släppa allt helt fritt, men det visar att det finns mycket kraft som vi, i min mening, kväver med konstiga styrsystem, värdelösa ersättningssystem och massor av administration. Jag hoppas att det ska förändras, men jag känner mig väldigt tveksam till realismen i mina förhoppningar.

Han tror visserligen att kommissionens arbete gjort att Sverige står bättre rustat för nästa pandemi, men tycker att det finns mycket kvar att lära. Flera av problemen som kommissionen lyfter fram, exempelvis hur bristande samordning försvårat provtagning och smittspårning, klingar också bekant.

Du och många med dig har pekat på samordningsproblematiken inom vården många gånger tidigare. Suckar du någonsin och tänker: »Vad var det jag sa?«

– Haha, ja, det kan jag faktiskt göra. Ännu en gång har det visat sig att vi inte kan fortsätta så här. Redan före pandemin hade vi stora problem, och en katastrof ställer alltid krav på centralisering och samordning.

Göran Stiernstedt tror att mycket frustration hade kunnat undvikas med ett färre antal regioner. Provtagningen hade troligtvis också kommit igång mycket tidigare om Sverige haft sex regioner i stället för 21: »Då hade det gått att sätta alla runt ett bord tillsammans«, som han säger.

I sitt slutomdöme skriver kommissionen bland annat att lättillgängliga, detaljerade data är oundgängliga om man ska kunna övervaka en pågående kris i realtid.

– Flera gånger har vi påpekat att it-system som inte är samordnade påverkat arbetet under pandemin, något som många har lyft före oss. Där kan jag känna viss vanmakt. Kommer man att ta till sig den informationen som vi har lagt fram? Det är absolut inte givet.

Han är också orolig över situationen inom äldrevården som han menar föll i glömska strax efter det första delbetänkandet om hur strategin att skydda de äldre misslyckades. Nu behöver den medicinska kompetensen i äldrevården stärkas, menar han.

– Men jag hör ingenting i valrörelsen om äldrevården. Det stör mig, för hur vi tar hand om våra gamla är ett mått på vår moral som samhälle.

Även om pandemin ännu pågår har coronakommissionen satt punkt för sitt arbete och Göran Stiernstedt ser fram emot att trappa ner på jobbfronten. Han är fortsatt ordförande för Karolinska institutet och för tre sjukhus i Region Stockholm, men längtar också efter en annan sorts liv, »med barnbarn och sådant«.

– Precis som alla andra har jag missat två vintersemestrar, men i slutet av mars ska jag åka till fjällen igen. Jag har aldrig tidigare sett fram emot en resa så mycket som i år.

Läs också: Coronakommissionen: Regeringen var alltför beroende av Folkhälsomyndigheten