Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom och cancer fortsätter att minska och under 2006 till 2019 ökade medellivslängden med 2,1 år, konstaterar Folkhälsomyndigheten i rapporten Folkhälsans utveckling 2022.
Men 2020 bröts trenden, på grund av pandemin.
Medellivslängden sjönk då med i genomsnitt 0,6 år, jämfört med 2019, och bland de som är särskilt drabbade återfinns både kvinnor och män utanför Europa och män födda utanför Norden. Även kvinnor utan gymnasieutbildning – som haft en negativ trend sammantaget sedan 2006 – drabbades hårt av pandemin under 2020.
Myndigheten slår också fast att vi med dagens takt inte kommer att uppnå det folkhälsopolitiska målet till 2048. Enligt målet – som regeringen presenterade 2018 – ska det »skapas samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation«.
Enligt Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten sätter konsekvenserna av pandemin ytterligare fingret på behovet av hälsofrämjande och preventiva åtgärder från både välfärdssektorn och andra samhällsaktörer.
– En särskild prioritering behövs av de grupper där både hälsan och dess förutsättningar är sämst, säger hon i ett pressmeddelande.
Enligt myndigheten finns det systematiska skillnader mellan grupper i nästan alla hälsoutfall.
Rapporten lyfter bland annat fram att personer med lägre socioekonomisk ställning har sämre hälsa och risken för att skillnaderna består framöver. Den pekar också på sämre resultat i både grundskolan och på gymnasiet för barn som är födda utanför Norden och vars föräldrar saknar gymnasieutbildning.
Ta del av rapporten.
