Tolv regioner har en eller flera särskilda postcovidmottagningar, enligt den enkät som Läkartidningen skickat till samtliga 21 regioner. Region Stockholm, som var först i landet med en sådan mottagning, har nu verksamhet på Karolinska universitetssjukhuset och Danderyds sjukhus. Västra Götalandsregionen har en mottagning på Sahlgrenska universitetssjukhuset och ytterligare tre under uppstart i Trollhättan, Skövde och Borås. Region Skåne har hela sex särskilda postcovidmottagningar. Men många regioner har också valt att organisera vården av postcovidpatienter på andra sätt. Det vanligaste är att patienter via primärvården slussas till olika specialiteter utifrån de behov som finns.
Region Örebro län och Region Gävleborg har, i stället för postcovidmottagningar, inrättat så kallade multidisciplinära konferenser. I Gävleborg innebär det att patienter inledningsvis tas om hand i primärvården, men att vissa patienter med svåra symtom kan remitteras vidare till en multidisciplinär grupp bestående av specialister inom allmänmedicin, rehabiliteringsmedicin, kardiologi och lungmedicin.
Judith Bruchfeld, överläkare och specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, var en av initiativtagarna till Sveriges första postcovidmottagning. Hon beklagar att flera regioner ännu inte har nappat på upplägget.
– Vi är inne på andra året sedan pandemin började, och jag får fortfarande mejl från förtvivlade patienter som inte har fått någon hjälp i sina hemmaregioner, säger hon.
Christer Lidman, överläkare och specialist i infektionssjukdomar på postcovidmottagningen i Huddinge, tycker inte att det bör ligga på primärvården att hantera alla postcovidpatienter. Han menar att patientbesöken på vårdcentralerna är kortare och att läkarna där förväntas ta snabba beslut.
– Ett nybesök hos mig tar minst en timme. Sedan tillkommer besök hos fysioterapeut och psykologscreening. Bara själva uppstarten tar alltså runt två och en halv timme. Vad tror du primärvården får för bild av samma patient om de bara har tio till tjugo minuter på sig?
Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, säger dock att det inte finns stöd för att säga att en modell för postcovidvård är bättre än en annan. Han betonar i stället det strukturerade och multidisciplinära mottagandet, och en fast kontaktperson för varje patient.
– Det är inte en dålig idé att primärvården är den första kontakten. Men det måste vara uppenbart för både patienter och läkare hur man arbetar och var den multiprofessionella kompetensen finns. Det måste finnas snabba och tydliga kontaktvägar mellan primärvården och det multifasetterade omhändertagandet, ett slags motorväg in för de vanligaste besvären, så att patienterna kan få utredning, diagnos och, i den mån det finns, behandling.
Hur vårdbehoven ser ut framöver är svårt att sia om. Regionerna med särskilda postcovidmottagningar har i de flesta fall inte någon fastställd tidsplan för hur länge de ska finnas kvar, utan hänvisar till att det beror på hur pandemin utvecklas. Andra skriver att behovet ser ut att kvarstå åtminstone året ut.
Thomas Lindén menar att en väloljad organisation för postcovidvården kan skalas upp och ner efter behov.
– Har man en effektiv verksamhet kan den kanske också komma till nytta för andra liknande tillstånd i framtiden.
Läs mer: »Det går inte att överskatta vad det gör för psyket att kunna jobba igen«
