Wiktor Rutkowski, till vardags AT-läkare på Karolinska universitetssjukhuset, beskriver att läget i Kiev är spänt när Läkartidningen pratar med honom på tisdagen.
– Det är väldigt sparsamt med människor på gatorna. De går ensamma till de affärer som är öppna, vilket är ett apotek och en matvaruhandel. De flesta bär den gula bindeln för att signalera sida. Bär man inte den kan man, som jag, bli tillfrågad vilken sida man står på.
De senaste dagarna har han hört flyglarm som gäller orterna runt om den ukrainska huvudstaden. På ondagsmorgonen har flyglarm också ljudit över Kiev och invånarna har uppmanats att bege sig till skyddsrum.
Enligt Wiktor Rutkowski har många i centrala Kiev lämnat staden. Själv kom han till Kiev på lördagen. Sedan dess har han varit i kontakt med militärsjukhus och barnsjukhus om vad de behöver, och för egen del har han skrivit på för tjänstgöring på en akutklinik. Han berättar att sjukhusen är mycket belastade med många traumapatienter. Och de svårast sjuka har inte kunnat evakueras.
Hjälpinsatsen som han arbetar med heter Razom, vilket på ukrainska betyder »tillsammans«. Den består dels av materiel som skickas till Ukraina, dels av frivilliginsatser av svensk vårdpersonal. Som Läkartidningen tidigare berättat görs arbetet möjligt genom ett stort kontaktnät som hundratalet personer i Stockholmsområdet har genom familj och vänner i Ukraina och Polen.
Leveranserna av läkemedel och utrustning är tänkt att gå till flera städer i Ukraina, inte bara Kiev. Men just nu är det problem långa bilköer mellan huvudstaden och Lviv i västra Ukraina. Razom har dock egna förare som enligt Wiktor Rutkowski lyckas ta sig fram fortare.
– Vi har tillgång till våra egna distributionsnät. Vi har väldigt modiga förare som trycker sig fram och ser till att materiel kommer på plats mycket snabbare.
Razom har fått listor över sådant som behövs både från ukrainska sjukhus och landets ambassad i Sverige. Det kan handla om exempelvis förband, läkemedel, utrustning för intubation, EKG-apparater eller kirurgiska instrument. Materiel körs från Stockholm till ett lager i Polen och sedan vidare in i Ukraina.
– Det är materiel som vi fått från sjukhusavdelningar runt om i Sverige. Det hade inte gått utan deras donationer, säger William Jebril, AT-läkare på Karolinska universitetssjukhuset och som arbetar med insatserna från Stockholm.
Ofta har det varit enskilda avdelningar som tagit initiativ till att donera utrustning och läkemedel. Razom har också samlat in pengar som huvudsakligen använts för att köpa varor i Polen.
Har det här blivit större än vad ni tänkt er?
– Absolut. Vi är fullkomligt överraskade av detta. Och det har gått väldigt snabbt, säger William Jebril.
När det gäller Razoms insats med vårdpersonal är några läkare på plats eller på väg till Kiev just nu. På Razoms webbplats efterlyser man sjukvårdsutbildade som vill resa till Ukraina. Varje vecka är det tänkt att minibussar ska gå från Stockholm och Razom står för transport, mat och logi. Frivilliga ska kunna arbeta både på civila sjukhus och i utbildning av ukrainska frivilligkårer. För vissa specialister, såsom torax eller neuro, finns möjlighet att arbeta på militärsjukhus.
– Det är jättemånga som visat intresse. Jag räknar med att det blir ett tiotal läkare inom några veckor och att upp till 100 svenska läkare kommer att ha åkt till Kiev innan vår insats är slut, säger Wiktor Rutkowski.
Wiktor Rutkowski säger att de flesta som anmält sig som frivilliga har volontärarbetat tidigare i Sverige, under flyktingkrisen på Lesbos och Lampedusa, eller med Läkare utan gränser på andra platser i världen. De med direkt koppling till Ukraina vill dock kanske inte ta sig in i landet eftersom det råder total militär mobilisering och de kanske inte kommer ut igen.
Vårdpersonalen bor tillsammans, på ett hotell i centrala Kiev. Det är gångavstånd till sjukhusen där de initialt arbetar. Och i de områdena är det i nuläget ingen militär verksamhet.
Hela Kiev är dock ett militärt skyddsobjekt, säger Wiktor Rutkowski. Det gör att han inte kan berätta vilka sjukhus som läkarna arbetar på eller vilka typer av patienter de har haft, annat än att patienterna kommer från orterna runtomkring Kiev.
Hur resonerade du kring din egen säkerhet?
– Hundra procents säkerhet kan man aldrig garantera. Man får själv bedöma om det är värt att riskera sitt eget liv för att rädda andras liv, säger Wiktor Rutkowski.
Mer om Razoms arbete finns på razom.se.
Läs även:
KS-läkare ordnar hjälpsändningar med sjukvårdsmateriel till Ukraina
