I slutet av förra året inrättade Svensk förening för allmänmedicin (Sfam) och Distriktsläkarföreningen en särskild »tänkargrupp« som fick i uppdrag att ta fram en strategi och handlingsplan för att ett system med fast läkare till alla invånare införs i Sverige.

Åke Åkesson, distriktsläkare och verksamhetschef vid Borgholms hälsocentral, har lett gruppens arbete.

Nu är tänkargruppen färdig med sitt arbete. Gruppen, som totalt består av 14 distriktsläkare, har letts av Åke Åkesson, distriktsläkare och verksamhetschef vid Borgholms hälsocentral.

Huvudbudskapet är att det är fullt möjligt att genomföra en reform där varje invånare i Sverige har en fast läkare till 2027. Men det kräver både politiska beslut, ekonomiskt stöd och att regionerna verkställer och följer upp.

– Men det är inte bara en primärvårdsreform, utan det är en sjukvårdsreform. Det har vi velat trycka på. Hela Sveriges sjukvård för framtiden kan bara fungera om vi i primärvården får möjligt att jobba så som vi vill med personligt ansvar och begränsad lista, sa Åke Åkesson, vid en presentation av gruppens arbete i dag, torsdag.

En förutsättning för att nå målet om fast läkare till alla är att införa listningstak.

– För att nå det så krävs en begränsning. Ingen människa klarar av ett oavgränsat uppdrag, och det allmänmedicinska uppdraget kan bara avgränsas av antalet individer som man är ansvarig för. Har vi riktmärket en allmänläkare per 1 000 invånare så kommer det här att kunna fungera, sa Susanna Althini, allmänläkare i Kalmar och en av medlemmarna i tänkargruppen.

Innan reformen är fullt genomförd behövs också marginal i bemanningen för att kunna hantera korttidsfrånvaro, exempelvis för fortbildning. Därför menar tänkargruppen att det måste finnas stödresurser i form av vikarier och hyrläkare.

Det är också viktigt att man säkerställer kompetensnivåerna i primärvården. Det ska ske genom obligatorisk fortbildning och genom validering av både kompetens och erfarenhet.

Susanna Althini, allmänläkare i Kalmar och ledamot i Läkaresällskapets nämnd. Foto: Creative commons licens

Enligt tänkargruppen är det också nödvändigt att styra läkarutbildningen mot de områden där behoven är som störst. Därför behöver läkarutbildningen från början genomsyras av ett allmänmedicinskt fokus.

När det gäller ST-utbildningen i allmänmedicin vill gruppen se att den i stor utsträckning sker på vårdcentralen och att stora block på sjukhusen minskar.

– Vi behöver komma bort från långa sjukhusrandningar, att det blir ett litet kulturskifte där. Det är ett viktigt mål, att man gör mycket av sin ST på hälsocentralen, sa Susanna Althini.

Tänkargruppen lyfter också fram allmänmedicinskt ledningsansvar och att detta behöver finnas i alla delar av sjukvården. Även patienter som startar sin vårdkedja på sjukhus måste ha rätten till stöd och trygghet hos namngiven fast läkare i primärvården, menar tänkargruppen.

Gruppen konstaterar att det behövs fler specialister i allmänmedicin till 2027 om alla invånare ska ha en fast läkare med 1 000 invånare på sin lista.

Enligt gruppens beräkningar finns i dagsläget specialister i allmänmedicin motsvarande drygt 6 000 heltidstjänster. Det ger möjlighet att i dag lista drygt hälften av befolkningen på en fast läkare.

Därtill finns cirka 3 500 ST-läkare i allmänmedicin. Tänkargruppens utgångspunkt är att heltidsarbetande ST-läkare ska ha mellan 500 och 900 patienter på sin lista.

För att nå målet om fast läkarkontakt till alla 2027 bör minst en tredjedel av de nyutexaminerade läkarna som studerar i Sverige välja allmänmedicin som specialitet. Det skulle ge minst 600 nya ST-läkare varje år.

Samtidigt pekar tänkargruppen på att det finns en osäkerhet när det gäller pensionsavgångar i primärvården. Här menar gruppen att riktade insatser för att få fler specialister i allmänmedicin att arbeta vidare efter 65 skulle underlätta genomförande av fast läkarkontakt till alla.

Läs mer:

Tänkargrupp ska ta fram konkret plan för fast läkare