Vård- och omsorgsanalys släppte en delrapport i november, vilken Läkartidningen tidigare rapporterat om. Den visade bland annat att 69 procent av de patienter som är 65 år och äldre, har en fast läkare eller sjuksköterska. Det är en förbättring över tid, men placerar ändå Sverige sist i jämförelsen med tio andra länder, däribland USA, Frankrike och Norge. Länderna i jämförelsen ingår i den årliga studien International Health Policy Survey (IHP).

Nu har Vård- och omsorgsanalys släppt slutrapporten vilken inkluderar en analys och rekommendationer. Myndigheten konstaterar att personer som har en fast vårdkontakt generellt också upplever vården som bättre. Men tillgången till fast vårdkontakt skiljer sig över landet, och de geografiska skillnaderna tycks vara omotiverade. Det är mer ovanligt med fast vårdkontakt bland patienter i glesbygdsområden. Och den skillnaden beror sannolikt inte på att de har ett mindre behov, skriver myndigheten i rapporten.

– Att tillgången till fast vårdkontakt inte är jämnt fördelad över landet såg vi också i den förra undersökningen, för 2020, säger Peter Nilsson, projektledare på Vård- och omsorgsanalys.

– Det är vanligare att man har det i stad än glesbygd, vilket vi inte tycker är motiverat. Utifrån de hälsovariabler vi kontrollerat för, ser vi inte att det är en skillnad i hälsa utan det tycks vara en skillnad i tillgång.

Därför rekommenderar Vård- och omsorgsanalys att regeringen säkerställer att möjligheten till fast vårdkontakt är jämlikt fördelad över landet. Och regionerna bör säkerställa att möjligheten till fast vårdkontakt ges efter behov och nytta. De båda myndighetsnivåerna bör också gemensamt se till att detta mål nås, och att det löpande följs upp, utvärderas och tillsynas.

Liksom vid det föregående årets rapport, rekommenderar myndigheten att regeringen, regionerna och kommunerna ytterligare stärker samordningen av vård- och omsorg. Det gäller särskilt samordning av information mellan vård- och omsorgsgivare.

En ny rekommendation för årets rapport handlar om tandhälsan. Andelen personer 65+ som avstår tandvård på grund av avgifter har stigit från 7 procent 2017 till 11 procent 2021. Vård- och omsorgsanalys föreslår att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att analysera varför det ser ut så samt föreslå åtgärder.

– Ökningen är lite oroande, särskilt i den här åldersgruppen. Vi vet ju att tandhälsa har koppling till hälsa generellt, säger Peter Nilsson.

 

Läs även:

Färre äldre har fast vårdkontakt jämfört med andra länder