Nationella vårdkompetensrådets ordförande, Ann-Marie Wennberg Larkö, har tidigare sagt att det är viktigt att ta tillvara på lärdomarna från pandemin som har blottlagt styrkor och svagheter inom svensk sjukvård, men även lett till nya arbetssätt och skyndat på utvecklingen. I en intervju med Läkartidningen som gjordes i februari, uttryckte hon en oro för att framstegen som gjorts ska glömmas bort när pandemin är historia.

– Just nu har vi fullt upp med den fjärde vågen. Men mellan vågorna har jag sett en tendens att det fjädrar tillbaka. Det är lätt att gå in i gamla vanor. Det bekymrar mig. Pandemin skyndade på vissa förbättringar och det är angeläget att hålla fast vid dem, sa hon till Läkartidningen.

Nu ger rådet flera konkreta åtgärdsförslag i en ny rapport. Den bygger på en tidigare analys om coronapandemins konsekvenser för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning som publicerades i december 2020. Fem åtgärdsområden pekas ut som särskilt viktiga: att använda professionernas kompetens bättre, stärka kompetensförsörjningen inom kommunal hälso- och sjukvård, ge förutsättningar till stärkt ledarskap och klinisk forskningsverksamhet samt öka personalens möjlighet till fortbildning.

Pandemin har inneburit en ökad grad av tillit och tilltro till hälso- och sjukvårdens medarbetare och dess kunskaper, skriver rådet i rapporten. Det blev särskilt tydligt i början när det fanns lite kunskap om covid-19. Utan professionens kunskaper, erfarenheter, omdöme och handlingskraft hade den snabba omställningen inte varit möjlig, konstaterar rådet som vill se mindre detaljstyrning framöver. Samtidigt uppmanas vårdens huvudmän skapa miljöer som främjar innovation och nya sätt att arbeta på.

»Vi vill betona vikten av att tillvarata nämnda drivkrafter som är en förutsättning för innovation och motivation, både för att hantera uppkomna kriser – så som pandemier – och för att utveckla kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården på lång sikt. Vi bedömer att professionerna i hälso- och sjukvården så långt det är möjligt bör inkluderas i utvecklingen av vårdens organisering och verksamhetsanpassade lösningar under kriser i likhet med pandemin«, skriver rådet.

Liksom Coronakommissionen, konstaterar rådet att det har varit viktigt att chefer vågat gå sin egen väg och ta kommandot under pandemin. Man vill se bättre förutsättningar för ett stärkt ledarskap. Det ska bland annat ske genom att begränsa antalet medarbetare som varje chef ansvarar för.

När det gäller klinisk forskning vill rådet se fler forskarutbildade inom hälso- och sjukvården. Som ett exempel ges doktorandsatsningar mellan kommunal hälso- och sjukvård, regionernas primärvård, slutenvård och lärosätena. Rådet anser även att regeringen bland annat bör utreda möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner. Huvudmännen bör i sin tur bland annat stärka sin beredskap genom träning, simulering och kompetensutveckling, inrätta introduktionsprogram för nyutexaminerade och nyanställda och avsätta pengar till fortbildning i verksamhetsplaneringen.

Läs också:

Ann-Marie Wennberg Larkö:»Regeringen måste peka ut vägen«

»Vården måste sluta med sin överadministration«

»Fortbildning är den viktigaste läkarfrågan«