Som Läkartidningen tidigare berättat har Läkarförbundet fått 5,7 miljoner kronor till en digital preparandkurs för att hjälpa nyanlända läkare med utbildning utanför EU/EES att förbereda sig för kunskapsprovet. Pengarna kommer från Arbetsförmedlingen, och kursen är öppen för deltagare i hela Sverige.
Kursen anordnas i samarbete med Karolinska institutet och Södertörns högskola. Och efter annonsering anmälde sig 217 personer som intresserade. 61 har antagits till kursen som börjar på tisdagen.
– De har tillräckligt goda språkkunskaper och medicinska kunskaper för att kunna tillgodogöra sig den här kursen och arbeta tillsammans med övriga deltagare, säger Kajsa Giesecke, specialist inom anestesi och intensivvård och en av medlemmarna i kursledningen.
Hon påpekar att kunskapsprovet är svårt och att bara omkring 20 procent klarar det. De 61 personer som kursledningen valt bedöms ha tillräcklig möjlighet att ta till sig uppdateringen i medicinska kunskaper och förkovringen i det svenska språket på de 24 veckor kursen varar.
Kajsa Giesecke säger att språket har en framträdande roll i kursen. Kursen går dagtid fem dagar i veckan, och åtminstone två halvdagar handlar om det svenska språket i vården.
Könsfördelningen är jämn. Det finns några som är erfarna specialister, men merparten har inte jobbat så många år efter sin examen. Utan att ha räknat på det tippar Kajsa Giesecke att snittåldern är någonstans 30–40 år.
– Det är en spännande grupp, de kommer från hela världen, och ett imponerande gäng. De har kommit hit, etablerat sig och verkligen kämpat med språket.
38 procent av deltagarna kommer från Stockholmsområdet, medan resten är utspridda i övriga landet. De kommer delvis arbeta i grupper, och varje grupp för stöd av läkarstudenter och AT-läkare som engagerar sig i utbildningen.
Början av utbildningen är preklinisk, och i höst börjar den kliniska delen. En utmaning för kursledningen är att hitta alla lärare. Totalt kommer förmodligen drygt 40 läkare från ett 30-tal medicinska discipliner behövas.
Den här kursen är unik så till vida att man intervjuat alla deltagare. Men liknande kurser har genomförts tidigare. 2015 invandrade många människor till Sverige, och året efter det anordnade ett par KI-lärare en första preparandkursen av tre som genomförts fram till den kurs som börjar denna vecka. Pengar har genom åren kommit från olika håll, både myndigheter och Läkaresällskapet.
– Vi genomför kursen eftersom det samhället gör för att hjälpa dessa individer är ganska blygsamt.
Det säger John Wahren, läkare och professor i klinisk fysiologi. Han sitter i ledningen för den nya kursen, och startade tillsammans med kollegan Sten Lindahl kursen 2016.
Han påpekar att det finns andra kurser, bland annat de så kallade KUL-kurserna, kompletterande utbildning för läkare, men att platserna är relativt få: cirka 60 i år. Och enligt bedömningar finns 1 000–1 500 personer i Sverige med utbildning från länder utanför EU/EES men utan svensk examen.
John Wahren säger att man av erfarenhet vet att det kan ta sex till åtta år för dessa individer att nå en svensk läkarexamen. Om de gör det alls. Många börjar med helt andra jobb.
– Det är angeläget att hjälpa dessa individer; att vara neurokirurg från Irak, inte kunna få arbeta här i landet och se sin operativa färdighet deklinera är deprimerande. Dessutom, ur samhällets synpunkt kostar det mycket mindre att hjälpa en invandrad läkare till legitimation i Sverige än att utbilda en svensk student, säger John Wahren.
I jul är kursen slut. Sedan ska den utvärderas.
– Det blir intressant att se hur många procent kommer klara sig på kunskapsprovet i februari 2023. Det är då vi ser om vi har lyckats, säger Kajsa Giesecke.
– Blir det ett bra resultat av det här, är det kanske värt att göra igen.
Läs även:
Läkarförbundet ordnar digital preparandkurs inför kunskapsprovet
Frustration över svår väg till svensk legitimation
(uppdaterad 2022-04-28)
