Sedan 2017 har inte Region Skåne haft en enda hyrläkare inom den offentliga psykiatrin. Beslutet om ett stopp för hyrläkare togs för att värna såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö, men det finns olika åsikter om hur väl det har fallit ut.

Tidigare i år berättade Katarina Hartman, förvaltningschef för psykiatri, habilitering och hjälpmedel, för Dagens Medicin hur regionen lyckats gå från att ha en hyrläkarkostnad på 45 miljoner kronor 2015 till noll på bara två år. Bland annat nämnde hon den extra ersättning som utgår till läkare med tyngre arbetsbörda och ett bonussystem för de som vill jobba extra. Tipset hon gav till andra som också vill sluta med hyrläkare var att göra ett gediget förarbete.

– Vad kan vi erbjuda i stället? Man återinvesterar kostnader man hade för hyrläkare i bättre arbetsmiljö för läkare. Det är A och O, annars får man inte med sig läkarna, sa hon då.

Ann-Marie Skarstam, överläkare på den vuxenpsykiatriska mottagningen i Malmö och Malmö läkarförenings skyddsombud. Foto: Privat.

Enligt läkarnas lokala skyddsombud Ann-Marie Skarstam är det dock inte så enkelt, även om vissa läkare uppskattar den extra ersättningen som det ger att hoppa in när det råder personalbrist.

– Men på golvet är det ingen bra lösning, för det blir en ad hoc-bedömning och läkarna kan inte göra så mycket när de bara ser patienten en gång. Om man ska kunna avsluta en lång sjukskrivning till exempel måste man verkligen följa upp patienten och ha en behandlingsplan, säger hon.

Generellt sett har arbetsmiljön försämrats av hyrläkarstoppet och det råder numera kronisk resursbrist, menar hon. Resultatet blir en ond spiral, där fler och fler patienter går i åratal på mottagningen utan att bli färdigbehandlade och utskrivna, enligt Ann-Marie Skarstam.

En bidragande orsak till den tuffa arbetssituationen inom psykiatrin i Skåne är den stora organisatoriska förändring som genomfördes under hösten, då bedömningsmottagningen som granskade inkomna remisser till öppenvårdsmottagningarna lades ner. Nu är det i stället de lokala mottagningarna som ska ta hand om alla remisserna, utan att ha fått fler resurser.

Svårast är situationen på den psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Trelleborg, där flera läkare i vintras anmälde sig själva till Inspektionen för vård och omsorg, då de ansåg patientsäkerheten vara hotad. Därefter har Ann-Marie Skarstam även gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket, där hon föreslår dispens från hyrläkarstoppet som en akut åtgärd.

– Nu orkar de inte längre. Alla läkare har antingen sagt upp sig eller är tjänstlediga. Nu är det en läkare kvar på fyra och en halv tjänst. Det är tufft att ständigt möta besvikna patienter som inte tycker att de har fått den vård de behöver, säger hon.

Region Skåne skriver i sitt svar till Arbetsmiljöverket att man delar Läkarförbundets bild av den höga arbetsbelastningen på mottagningen och presenterar också en handlingsplan. Den innehåller bland annat insatser från företagshälsovården, utlån av läkare från en annan mottagning och två halvdagar där personalen på mottagningen i Trelleborg ska gå igenom alla patienter för att säkerställa avslut för de som inte tillhör specialistpsykiatrin.

Men Ann-Marie Skarstam tycker att de föreslagna åtgärderna är otillräckliga och att arbetsgivaren bara flyttar runt problemet, eftersom läkare plockas in från andra underbemannade mottagningar.

– De säger också att man ska ha två eftermiddagar för att gå igenom alla 1 600 patienter på mottagningen. Hur realistiskt är det att hinna gå igenom alla vårdplaner på den tiden?

Härnäst väntar en inspektion av Arbetsmiljöverket innan månaden är slut. Ann-Marie Skarstam hoppas på tydliga besked om mer bemanning.

– Regionen måste tänka igenom alla olika anställningsalternativ som finns, bara det ger en behandlingskontinuitet. Inom psykiatrin skulle man exempelvis kunna jobba på distans. Basbemanningen måste upp, säger hon.

Verksamhetschefen Hans Brauer välkomnar Arbetsmiljöverkets granskning.

– Jag tycker att det är bra att det blir en inspektion så att vi får en chans att visa vad vi har gjort för att göra arbetsmiljön bättre för läkargruppen, säger han.

Han håller inte med om att vissa av åtgärderna bara lett till att problemet förskjutits någon annanstans och säger att läkarinhoppen hela tiden bygger på en dialog med de läkare det berör. Hans Brauer menar också att läkarföreningen borde belysa även det som är positivt.

– Man har fokus på att läkare säger upp sig, men inte på att vi har anställt två nya.