FN:s klimatpanel IPCC är mitt uppe i arbetet med den sjätte utvärderingsrapporten av klimatförändringarna sedan 1990. I den andra delrapporten som släpptes i februari slog panelen fast att det blir allt mer akut att anpassa samhällena till de skenande klimatförändringarna. Redan i dag har klimatförändringarna påverkat såväl den fysiska som den psykiska hälsan negativt. Samtidigt som vårdbehoven ökar har hälso- och sjukvården drabbats av störningar orsakade av extrema händelser, såsom översvämningar.
– Det som är nytt i den senaste rapporten är bland annat att man trycker mer på problemen i städerna. Man pratar om urbana värmeöar, luftföroreningar och en ökad spridning av infektioner på grund av befolkningstätheten. Men det finns också stora möjligheter i städerna, säger Joacim Rocklöv, som är en av medförfattarna.
Nu behövs ett brett perspektiv och samarbeten mellan flera olika områden för att lyckas med omställningen till mer klimatsmarta städer, menar han.
– Läkare kan behöva arbeta tillsammans med landskapsarkitekter. Mycket av determinanterna till sjukdom beror ju på hur vår miljö ser ut.
Det kan handla om alltifrån att bygga fler cykel- och gångbanor till att skapa fler grönområden – en win-win för både hälsan och miljön.
– Då kan vi få både bättre luft och bättre möjligheter till fysisk aktivitet. Tillgång till rekreation kan ju också ge positiva effekter vid psykisk ohälsa eller stress. Nu gäller det bara att vi är på tårna och ser till att omställningen blir så gynnsam som möjligt på så många olika sätt som möjligt.
Europa befinner sig på många sätt i en mer gynnsam position än andra världsdelar, där omställningen är både mer akut och svårare att genomföra, säger Joacim Rocklöv. Men även här stiger värmemortaliteten och olika infektioner gynnas också av uppvärmningen. Vektorburna sjukdomar, såväl som vatten- och matburna sjukdomar väntas öka.
Hur kan den svenska sjukvården påverkas om vi inte lyckas bromsa utvecklingen?
– Vi kommer få se ett helt gäng med insektsburna infektioner på kortare och längre sikt. På lång sikt kan det också komma helt nya virus. Vibriosituationen, med badsårsfeber, kan bli besvärlig för de äldre. Vi kommer garanterat ha mer värmeproblematik, med en ökad sårbarhet bland våra äldre. Men mycket beror på hur vi anpassar vår äldrevård och sjukvård till att hantera det.
Han nämner den rekordvarma sommaren 2018, då operationer fick ställas in på grund av hög luftfuktighet och flera sjukhus runt om i landet larmade om temperaturer uppåt 30-gradersstrecket.
– Den typen av extrema händelser kommer kanske inte hända varje år, men de kommer inträffa oftare och kanske också bli mer intensiva. Det måste vi ha med i vår planering och i vår katastrofberedskap. 2018 hade vården brist på fläktar. Men om man har tänkt till kring vårdmiljön redan på förhand behöver man inte fläktar.
Hur känner du inför framtiden – oro eller optimism?
– Det kluriga är att vi inte riktigt har lyckats nå ut med alla risksituationer som i sin tur kan leda till någonting annat. Om vi inte kan skydda regnskogen exempelvis, kan det sätta igång stora processer och politisk oro som får jättestora konsekvenser globalt. Klimatet kommer vara en stressfaktor som leder fram till annat. Det gör mig orolig. Men samtidigt är det positivt med alla omställningar som faktiskt sker nu. Även om jag skulle önska att det gick lite snabbare, säger Joacim Rocklöv.
Läs mer:
Läkartidningens samlingssida Klimatförändring och hälsa.
IPCC:s delrapport: Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability
