Hårda förhandlingar för att pressa upp lönerna mer än 1,6 procent

Förutsättningarna för en ordentlig slant extra i lönekuvertet har minst sagt varit bättre. Sedan den ryska invasionen av Ukraina har inflationen skjutit i höjden. I mars låg den på 6,1 procent, den högsta siffran på över trettio år. Samtidigt garanterar Läkarförbundets centrala avtal med arbetsgivarna bara en löneökning på 1,6 procent, jämfört med förra året då lägstanivån låg på 2,0 procent.

Sammantaget har det på vissa håll lett till tuffa diskussioner för att hålla uppe lönerna, enligt en enkät som Läkartidningen skickat ut till landets alla lokalföreningar. Johan Gustafsson, ordförande för Nordvästra Skånes läkareförening, skriver att förhandlingarna kärvat rejält och i Jämtland har man nyligen återupptagit samtalen efter en tidigare låsning, enligt Annika Östling, ordförande i den lokala läkarföreningen.

– Vi kommer få mer än 1,6 procent, det är jag rätt säker på. Men vi står fortfarande långt ifrån varandra i överläggningarna, säger hon.

Ronny Öhman från Mellersta Skånes läkareförening tycker inte att Region Skåne visat någon uppskattning för läkarnas insatser efter det gångna årets hårda belastning.

»Trots rimliga yrkanden har vi inte fått något utöver det centrala avtalet på 1,6 procent. Vi får se vad det faktiska utfallet blir när allt är klar i mitten på maj«, skriver han.

Andra föreningar är redan klara med de nya lönerna. Exempelvis får läkarna i Örebro ett påslag på 1,9 procent, Blekingeläkarna 2,1 procent och kollegorna i Kalmar 2,2 procent.

– Det är svårt att säga att vi är nöjda, men vi är inte heller missnöjda, säger Erik Stomrud, ordförande för Kalmar läns läkarförening.

Han tycker att dialogen med regionen överlag har varit bra, däremot menar han att själva grundlönerna är för låga för att vara konkurrenskraftiga.

– Vi märker att folk lämnar för att de får bättre förutsättningar i andra regioner, då gör inte några enstaka procent i lönerevisionen någon större skillnad, säger han.

Den läkarförening som hittills ser ut att ha haft mest framgång i förhandlingarna är den värmländska. Regionens allmänläkare får en 4-procentig skjuts uppåt med den nya lönen, medan övriga läkare får 2,2 procent. Utslaget över hela läkarkollektivet blir det närmare 3 procents lönehöjning, gissar ordförande Christofer Lindholm. Dessutom väntar möten om ett eventuellt storhelgstillägg som hittills saknats i regionen, liksom en översyn av tillägg som inte justerats på flera år. Christofer Lindholm tror att resultatet delvis hänger ihop med den nya sjukvårdsledningen.

– Förhandlingsklimatet har blivit bättre med den nya ledningen och det verkar som att vi har en större samsyn med arbetsgivaren om vilket håll vi ska åt, säger han.

Men föreningen har också testat ett nytt tillvägagångssätt i diskussionerna.

– Förut var det som att vi prutade, vi slängde in ett bud och så slängde arbetsgivaren in ett lägre bud och så höll vi på så fram och tillbaka. Nu har vi mer resonerat utifrån verksamheternas behov. För att till exempel få en primärvård som fungerar behöver man vara en attraktiv arbetsgivare för distriktsläkare och ett bättre löneläge gynnar verksamheten. Det har varit diskussioner snarare än panna mot panna i hårda förhandlingar, säger han.

Ett sämre utfall blev det för medlemmarna i Medelpads läkarförening. Där stannade man vid den garanterade lägstanivån på 1,6 procent med hänvisning till regionens pressade ekonomiska läge. Det var dock innan regionen sköt till 50 miljoner extra till en lönesatsning på sjuksköterskor och undersköterskor.

– Det kommer bli en betydligt hårdare förhandling 2023, säger föreningens ordförande Jonas Wallvik.

Ni kommer inte att ge er så lätt nästa gång?

– Det kan man lugnt säga. Vi har fått höra det här mantrat om att regionen har så ont om pengar, men nog har det funnits medel om man har lyckats hitta 50 miljoner för att lösa sjuksköterskekrisen. Det skaver lite. Hade de här miljonerna fördelats jämnt på varenda medarbetare hade det motsvarat en löneökning på 2,9 procent, säger han.

Av landets läkarföreningar har 18 svarat på Läkartidningens enkät och merparten har ytterligare arbete framför sig innan de nya lönerna är klara. Men även om lönerevisionen ska gälla från den 1 april menar vissa föreningar att det kan finnas positiva sidor med att det drar ut på tiden.

»Det finns inget stort egenvärde i att vara klara till den 1 april om man inte verkar kunna få en bra deal. Det hinner bli flera nollor och bättre hävstång från andra föreningar som är klara, ifall man väntar«, skriver Malin Bohlin, ordförande i Sörmlands läkarförening.

Läs om förra årets lönerevision: Så mycket höjdes läkarnas löner i landet – från glädje till besvikelse