I början av 2020 beslutades att nationella riktlinjerna för vård av fetma (obesitas) ska tas fram, men arbetet har försenats av coronapandemin. Men nu är de efterlängtade riktlinjerna alltså på plats.

Obesitas klassades som en sjukdom av Världshälsoorganisationen 1997. Hos vuxna räknas ett BMI (kroppsmasseindex) på 30 eller mer som fetma. Mer än var tionde svensk har sjukdomen – 1,3 miljoner vuxna och 80 000 barn. Jämfört med 1980-talet är det tre gånger så många vuxna i Sverige med obesitas och fem gånger fler barn.

Både sjukvården och patienter har länge efterfrågat nationella riktlinjer på området. Dels med tanke på den ökade förekomsten, dels för att det saknas bra kunskapsstöd på området.

– Det är en komplex och svår sjukdom som består under lång tid och gör att många människor får kraftigt försämrad livskvalitet och riskerar att drabbas av andra svåra sjukdomar. Det leder också till förtida död, säger Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen, till SVT.

Personer med obesitas har bland annat en förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, flera cancerformer, diabetes och depression.

Mattias Fredricson sammanfattar innehållet i de nya obesitasriktlinjerna i tre huvudspår:

  • Att man ska få ett strukturerat omhändertagande genom hela vårdkedjan.
  • Att kompetensen inom hälso- och sjukvården utvecklas och kunskapen om obesitas ökar i hälso- och sjukvården. Personer med obesitas är en stigmatiserad grupp och många upplever sig bli dåligt bemötta av vården.
  • Att sjukvården satsar på ett antal insatser som bygger på den senaste vetenskapen på området. Exempelvis läkemedel, kirurgi och så kallade kombinerade levnadsvanor.

Det finns mycket att göra för att förbättra vården, enligt Socialstyrelsen. Obesitas beskrivs som både underdiagnostiserat och underbehandlat. Skillnaderna är också stora mellan olika delar av landet. Exempelvis när det gäller elevhälsa, tillgång till specialiserad vård och hur stor andel patienter som erbjuds offentligt finansierad kirurgisk behandling.

– Många regioner saknar rutiner för att tidigt upptäcka, behandla och följa upp barn och vuxna med obesitas, säger Mattias Fredricson i ett pressmeddelande.

Enligt Socialstyrelsen får bara vart femte barn med obesitas behandling och bara en bråkdel vuxna som skulle behöva genomgå en kirurgisk behandling får möjlighet till det i dag. I dag opereras ungefär 5 000 patienter med obesitas per år, men Socialstyrelsen bedömer att cirka 220 000 personer skulle behöva det. Av dem som genomgår en kirurgisk behandling, betalar dessutom en av fem själva för operationen.

Enligt riktlinjerna bör vuxna med ett BMI på 35 eller mer och unga mellan 15 och 17 år med ett BMI på 35 eller mer erbjudas behandlingsmetoden.

I dag finns fyra läkemedel som är godkända för behandling av obesitas för vuxna. Tre av dessa är läkemedel som reglerar känslan av mättnad och hunger. Men de ingår ännu inte i den statligt subventionerade läkemedelsförmånen, vilket innebär att patienterna måste betala ur egen ficka. Socialstyrelsen har valt att bara rekommendera det läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet (Orlistat).

– Det är önskvärt att fler läkemedel kan rekommenderas i riktlinjerna framöver. Så snart som något ytterligare läkemedel blir statligt subventionerat kommer vi att komplettera riktlinjerna med nya rekommendationer, säger Mattias Fredricson i pressmeddelandet.

Det går att lämna synpunkter på riktlinjerna och rekommendationerna till Socialstyrelsen fram till den 31 juli 2022. Våren 2023 kommer en uppdaterad version av riktlinjerna att publiceras.

Under de närmsta åren kommer Socialstyrelsen att följa upp hur riktlinjerna används och hur praxis i vården påverkas av dem. Längre fram kan det även komma nationella målnivåer. Exempelvis för hur stor andel patienter som bör få en viss undersökning eller behandling. Förutsättningar för att ta fram målnivåer kommer att utredas och – om det är aktuellt – publiceras i en separat rapport.

Här hittar du de nationella riktlinjerna.

Läs också:

Obesitasvård får nationella riktlinjer

»Nya behandlingsrutiner kan få stor påverkan på hur vi jobbar framöver«

Ombytta roller i vården av fetmasjukdom oetiskt

Rapport: Ojämlik obesitasvård i Stockholm

Stor minskning av operationer vid fetma