Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fick i höstas i uppdrag av regeringen att kartlägga regionala skillnader i vården och omsorgen av personer med postcovid. Uppdraget ska slutredovisas först i oktober men under torsdagen publicerades en delrapport. Den visar att personer med postcovid inte bara har olika symtom och olika stora behov av vård. Deras upplevelser av vården skiljer sig också åt.

De flesta med långvariga symtom efter covid-19 som svarat på enkäten upplever att de fått vård i den utsträckning som de behövt, men enbart hälften av personerna upplever att vården varit anpassad utifrån deras behov och önskemål. De som fått sina långvariga symtom bedömda som postcovid av vårdpersonal uppger i högre grad att de fått den vård de behövt jämfört med de som inte fått sina symtom bedömda som postcovid. Personer som haft besvär efter covid-19 i minst sex månader ansåg också i lägre utsträckning än andra att de fått den vård de behövt för sina problem. Omkring hälften av de svarande säger sig också ha blivit nekade vård. Dessutom anser omkring två av tre svarande att vården inte tagit deras besvär på allvar.

»Det är möjligt att det finns patienter som kanske endast är oroliga, men det är knappast alla patienter som misstänks ha postcovid. Misstroendet är någon form av grundinställning, i stället för att vara mer ödmjuk«, säger en av de intervjuade.

Delrapporten visar också på regionala skillnader i postcovidvårdens organisation. Som Läkartidningen tidigare har rapporterat har 12 av 21 regioner särskilda postcovidmottagningar. Tre regioner har inrättat multidisciplinära konferenser, team med olika kompetenser som primärvården kan skicka remisser till. Tre regioner har speciella mottagningar för barn med postcovid. Vårdanalys kan dock inte säga något om hur kvaliteten i vården skiljer sig åt.

»Precis som för många andra områden i omhändertagandet av personer med postcovid så saknas det kunskap om hur vården ska vara organiserad för att bäst möta patienternas behov. De regionala skillnaderna vi ser i dag kan vara en konsekvens av det. Samtidigt medför skillnaderna möjligheter att utvärdera olika arbetssätt och omhändertagande av personer med postcovid«, skriver rapportförfattaren.

Rapporten baseras bland annat på en enkät till ett slumpmässigt urval av befolkningen med totalt cirka 5 500 svarande, varav cirka 500 personer med långvariga symtom efter covid-19. Vårdanalys har också intervjuat företrädare för patientföreningar och sakkunniga.

Läs också:

Stora skillnader i hur postcovidvården ser ut

Postcoviddrabbade läkaren: »Går inte att överskatta vad det gör för psyket att kunna jobba igen«