Den nuvarande biobankslagen från 2003 ska ersättas av ny lagstiftning. Det anser regeringen som nu beslutat om en lagrådsremiss.
Tanken med den nya biobankslagen är att den ska minska vårdens och forskningens administration och kostnader, utan att skyddet för provgivaren minskar.
– Biobanker är viktiga för forskningen och för vården, bland annat när det gäller sjukdomar som cancer. Den nuvarande biobankslagen är snart tjugo år gammal och den behöver uppdateras, säger socialminister Lena Hallengren (S), i ett pressmeddelande.
Lagrådsremissen bygger på de förslag som lades fram av den statliga utredningen »Framtidens biobanker« 2018. Dessutom behandlas några förslag från »Biobanksutredningen« som lämnade ett slutbetänkande 2010.
Enligt dagens bestämmelser är biobankslagen inte tillämplig för prov som rutinmässigt tas i vården och sparas kortare än två månader. I den nya lagen vill regeringen att det ska framgå att rutinprov kan sparas i nio månader utan att omfattas av biobankslagen.
Tanken är bland annat att det ska ge större utrymme och flexibilitet i de verksamheter där det kan finnas behov av en något längre tid för att genomföra analyser och kontroller.
Dagens lagstiftning är primärt tillämplig på biobanker som inrättas av en vårdgivares hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det innebär att prov som samlas in direkt av läkemedelsbolag eller av en forskningsinstitution som inte är en vårdgivare inte omfattas av lagen.
I lagrådsremissen föreslår regeringen att lagens tillämpningsområde ska utökas så att prov som är tagna utanför hälso- och sjukvården också ska omfattas av lagen. Det stärker både skyddet för provgivare och underlättar också för att bedriva forskning som omfattar prov som tagits både inom och utom en vårdgivares verksamhet, menar regeringen.
Regeringen föreslår också att en möjlighet att använda biobanksprov för att identifiera avlidna ska införas. En sådan möjlighet finns inte i dagens lagstiftning.
Det ska också bli möjligt att använda prov ur en biobank för att utreda patientskador enligt patientskadelagen. Enligt dagens biobankslag är detta inte tillåtet.
Utredningen »Framtidens biobanker« sa i sitt betänkande tydligt nej till att använda prov ur biobanker (exempelvis PKU-biobanken) i brottsutredningar. I lagrådsremissen lägger regeringen inte heller fram något förslag som möjliggör för polisen att ta del av sådana prover vid rent brottsutredande verksamhet. Utgångspunkten kommer även fortsättningsvis vara att biobanksprov i normalfallet inte ska användas för detta ändamål.
Förslaget i betänkandet »Framtidens biobanker« om att införa ett nationellt biobanksregister behandlas inte i lagrådsremissen. Anledningen är enligt regeringen att man gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda den frågan vidare.
Lagrådsremissen finns att ta del av på regeringens webbplats.
Läs mer:
Utredning föreslår: Nej till att använda prov ur biobanker i brottsutredningar
