Migrationsverkets huvudscenario är att 76 000 personer från Ukraina kommer att söka skydd i Sverige fram till juli. Om flyktingar från Ukraina söker asyl eller får uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv ska de erbjudas en frivillig hälsoundersökning.
Syftet med hälsoundersökningen är att uppmärksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder.
Det är också viktigt att hälsoundersökningarna sker kort efter att flyktingar kommit till Sverige. Det menar Sofie Bäärenheim, läkare och chef vid Transkulturellt centrum i Region Stockholm.
– Många har stort behov av att möta vården snabbt och hälsoundersökningarna är jätteviktiga som en väg in. De som kommer med kroniska sjukdomar kanske inte fått med sig mediciner från hemlandet, vaccinationsgraden mot olika infektionssjukdomar är generellt låg i Ukraina, det förekommer tuberkulos och man kan befinna sig i en akut krisreaktion, säger hon till nyhetsbyrån TT.
Men 11 av 18 regioner som svarat på TT:s enkät uppger att de inte klarar av att erbjuda flyktingarna en hälsoundersökning inom två veckor efter att de fått en signal från Migrationsverket om att de registrerats i regionen.
Ett exempel är Region Dalarna där man räknar med en väntetid på 1,5 månad.
Samtidigt uppger elva regioner att de kommer att arbeta uppsökande på exempelvis boenden, och sju regioner svarar att de tänker utöka tiderna för hälsoundersökningarna till kvällar och helger.
En annan utmaning för regionerna är tolkbehoven. I enkäten uppger bara sju regionerna som svarat att de kan tillgodose behovet av tolkar som talar ukrainska eller ryska.
– Det är extremt viktigt att kunna erbjuda tolkning och regionerna jobbar med hur man ska se till att ha tolk på plats eller via telefon eller digitala plattformar. Från myndigheterna tar man också underlag och stöd till personalen som gör hälsoundersökningarna, till exempel kring vad olika läkemedel heter på ukrainska, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen vid Sveriges Kommuner och regioner (SKR).
