Tidigare har de privata nätläkarbolagen i princip fördubblat sina besök varje år. Den utvecklingen tycks nu ha stannat av.
Men det har också blivit allt svårare att få en bild av hur många vårdkontakter patienter tar med de så kallade nätläkarbolagen, och vad det kostar regionerna.
Tidigare gick i princip alla deras besök via en region, vilket gjorde det relativt enkelt att summera utvecklingen och jämföra med tidigare år. Men bolagen har blivit mer fysiskt närvarande i allt fler regioner. Det gör dels att de själva får listade patienter, dels att de olistade kan vara antingen inomläns-eller utomlänspatienter, beroende på vilken region de kommer ifrån.
Utomlänsbesök registreras till stor del via Region Sörmland. De besöken minskade faktiskt något 2021, gentemot året innan: från knappa 2,3 miljoner besök till 2,1. I pengar räknat minskade regionernas utgifter från drygt 900 miljoner 2020 till 800 miljoner 2021.
Men så har alltså bolagen också etablerat sig fysiskt i folkrika regioner som Stockholm eller Skåne. Det gör att de digitala besöken registreras som inomlänsbesök i respektive region.
Som exempel låg de skånska besöken till de privata nätläkarna på ungefär samma nivå i slutet av 2021 som i början av året. Men då ska man också minnas att den digitala vården tog ett rejält skutt uppåt i mars 2020 när pandemin slog till, och har sedan fortsatt ligga högre än tidigare år.
Kry finns totalt i fem regioner och Doktor.se i åtta. Min Doktor, som har en vårdcentral i Skåne, har också läkarlösa mottagningar på flera ställen i landet, vilket även gäller Doktor 24.
2021 blir också en milstolpe i Krys historia. Då hade företaget fler inomläns- än utomlänsbesök. Företaget registrerade totalt lite drygt 960 000 vårdmöten, varav 534 000 var inomlänsbesök.
– Eftersom vi på Kry nu har 20 fysiska vårdcentraler runt om i Sverige så blir det färre och färre utomlänsbesök och det kommer sjunka ytterligare då vi kommer att öppna vårdcentraler i fler regioner, bland annat i Västra Götalandsregionen under det kommande året, säger Krys presschef Jonas Beltrame-Linné, till Läkartidningen.
Krys digitala besök 2021 var något färre än året innan. Detsamma gäller en av bolagets främsta konkurrenter, Doktor.se, som hade 487 000 besök 2021 mot 496 000 året innan.
Ett hett debattämne genom åren har varit regionernas kostnader när deras invånare söker vård hos de privata nätläkarbolagen. Oavsett om de registreras som inomläns- eller utomlänsbesök, innebär de en merkostnad om patienten inte är listad hos vårdgivaren.
Västra Götalandsregionen och flera andra regioner utredde i fjol om det gick att helt enkelt sluta betala nätläkarbolagen. Men regionerna kom fram till att de var tvungna med nuvarande lagstiftning.
Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har dock inlett ett brett arbete för att stötta regionerna i digitaliseringen och för att privat digital vård inte ska bli ett eget stuprör som belastar deras ekonomi.
– Vi började titta på vad man kan göra för att den typen av innovationer ska kunna komma in i systemet på ett naturligt sätt i stället för att uppfattas som att det ligger vid sidan om, säger Patrik Sundström, digitaliseringschef på SKR.
Det rör sig om en handfull punkter som SKR tittar på. Med tanke på hur svåröverskådlig den privata digitala vården har blivit, försöker man till exempel hitta sätt att följa upp utvecklingen. SKR ser också över ersättningsprinciperna och undersöker om de regionala ersättningssystemen stimulerar omställningen till nära vård.
Man undersöker även vilka förutsättningar det finns för regionerna att göra gemensam sak och tillsammans upphandla digitala plattformar, vårdutförande och digitala behandlingsprogram. Och så ska man försöka stimulera mer forskning på området och öka omvärldsbevakningen.
– Jag upplever att det går fort och ibland blir vi som hälso- och sjukvårdssystem ganska reaktiva i stället för proaktiva. Men hur kan vi bli bättre på att fånga det runtomkring, och de möjligheter som teknikutvecklingen för med sig, frågar Patrik Sundström retoriskt.
Frågan är dock om SKR:s arbete lugnar regionpolitikerna som de senaste åren sett räkningen för nätläkarvården rusa.
– Den problematiken som Västra Götalandsregionen tidigare har lyft, den löses egentligen inte med den handlingsplan som SKR tagit fram. Vi kommer att behöva göra mer. Och där tänker jag mig att SKR kommer behöva spela en viktig roll.
Det säger Pär Lundqvist som är ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götaland, och som dessutom är ordförande i SKR:s digitaliseringsberedning. Han påpekar att det inte bara handlar om pengar, utan också om vilka krav som regionerna kan ställa på nätläkarbolagen och möjligheter att prioritera resurserna.
Vilken typ av ytterligare åtgärder kan du tänka dig?
– Jag ser framför mig att vi har en gemensam diskussion om vilka krav vi kan ställa på de här vårdgivarna. Det har varit en debatt om att det handlar om för enkla åkommor, att vårdgivarna till exempel tar emot förkylda patienter. Där skulle SKR kunna ta fram en tydlig kravbild på de vårdgivarna som vi skulle kunna komma överens om i regionerna.
En av de andra regioner som följde Västra Götalands exempel och i fjol utredde om det gick att sluta betala nätläkarbolagen, var Gotland. Förslaget kom från oppositionspolitikern Filip Reinhag (S). Han tycker att SKR:s arbete i frågan är rimligt men att det har sina begränsningar, eftersom det finns ett systemfel i botten som gör att de privata nätläkarna blir en verksamhet skild från övrig vård.
– Själva grundproblemet för nätbaserad vård är att det saknar en naturlig plats i vårdkedjan. Alla utredningar som gjorts bottnar egentligen i en sak: kontinuiteten. Och då behöver vi också få lagstiftning på plats som ser till att de olika delarna i vården hänger ihop, säger han.
Läs även:
VGR-politiker ger inte upp tanken att slippa betala nätläkarbolagen
Norrbotten: Vi kan inte stoppa nätläkarna
Gotland utreder ersättningsstopp för privata nätläkare
