Regeringen har gett drygt 5,5 miljarder i stöd för att stärka regionernas förlossningsvård och kvinnohälsa mellan åren 2016 och 2020. Regionerna har fått använda pengarna till saker de själva anser behövs, exempelvis löner eller utrustning.

Men exakt vad pengarna använts till är svårt att säga. Det rapporterar SVT:s Uppdrag granskning som gått igenom vilka insatser regionerna redovisat under perioden.

Totalt handlar det om runt två miljarder kronor där det saknas redovisning från regionerna, det vill säga nästan var tredje krona i den statliga satsningen.

Sveriges Kommuner och regioner (SKR) samlar in rapporter från regionerna och följer upp hur satsningen går. Av dessa redovisningar framgår att det finns regionala skillnader.

Enligt SVT redovisar exempelvis Sörmland i stort sett ingenting av hur de använt de 160 miljoner kronor de fått genom satsningen, medan andra regioner som till exempel Gotland redovisar nästan varje kronor de fått.

Sveriges Kommuner och regioner anser inte att det är deras ansvar att det inte går att se vad alla miljarder i den statliga satsningen använts till.

– Den ekonomiska delen av överenskommelsen är det primärt staten som samlar in. Det är så vi har rollfördelningen när det gäller överenskommelser mellan SKR och regeringen, säger Emma Spak, chef för sektionen för sjukvård och hälsa på SKR, till SVT.

Emelie Hultberg, styrelseledamot i Läkarförbundet, anser att SKR får en problematisk roll när det gäller fördelningen av riktade statsbidrag.

– SKR är ju en arbetsgivarorganisation och en medlemsorganisation som har att ta vara på sina medlemmars intressen. Läkarförbundet skulle hellre se att staten använde sina myndigheter i att styra den här typen av riktade statsbidrag. Till exempel Socialstyrelsen eller att man använder Inspektionen för vård och omsorg för tillsyn, säger hon till SVT.

Socialminister Lena Hallengren (S) säger till SVT att det är viktigt att pengarna används till det de är avsedda för.

– Vi behöver förstärka den demokratiska kontrollen över välfärden på olika sätt och att göra det samtidigt som vi inte gör det för administrativt betungande. Jag vill inte att vårdens personal ska behöva lägga ännu mer tid på administration och byråkrati, säger hon.