När pandemin slog till fanns lite kunskap om hur sjukdomen bäst skulle behandlas. Jesper Magnusson, överläkare vid Transplantationscentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, beskriver de fem personer som hittills har fått nya lungor vid hans klinik efter covid-19.

– Samtliga hade totalförstörda lungor, medan alla andra organ hade klarat sig bra, vilket är en förutsättning för att patienten ska kunna genomgå en lungtransplantation, säger han.  

Skadorna de såg var extremt fibrotiska lungor som enligt Jesper Magnusson liknar den typ av lungfibros man kan se efter akut svår lungsvikt (ARDS). 

Fyra av de fem patienterna hade ingen egen andningsförmåga, utan syreförsörjningen krävde att de låg i hjärt–lungmaskin, så kallad Ecmo (extrakorporeal membranoxygenering).

I Sverige utför två universitetssjukhus lungtransplantationer: Sahlgrenska och Lund.  Årligen görs 50–60 transplantationer, de flesta dubbelsidiga.

– Om det är möjligt, ger det bäst resultat. Vi kan göra enkelsidiga transplantationer då vi bedömer att patienten inte klarar av en dubbelsidig och alternativet är att inte göra någon transplantation alls, säger Jesper Magnusson.

Han beskriver att det i allra bästa fall, om ingen komplikation tillstöter, krävs tre veckors inneliggande vård efteråt. Men det tar minst ett halvår innan personen är arbetsför.

– Är man så dålig att man blir transplanterad har inte kroppen något kvar att ge. Bara att bygga upp andningsmuskulaturen igen tar ofta minst ett halvår, säger Jesper Magnusson.

Transplantationer efter covid-19 görs även internationellt. Amerikanska forskare publicerade i New England Journal of Medicine en sammanställning av data om alla lungtransplantationer som skedde i USA mellan den 1 augusti 2020 och den sista september 2021. Av totalt 3 039 var 214 efter covid-19, vilket motsvarar 7 procent.  

– I Sverige är andelen något högre, då cirka 10 procent av alla transplantationer under ungefär samma period utgjordes av denna grupp. Att det är lite högre andel i Sverige kan bero på slumpen, då det rör sig om få patienter, säger Jesper Magnusson.

I en studie publicerad i Annals of Thoracic Surgery beskriver Göteborgsforskarna ett fall där en covid-19-patient kunnat transplanteras efter 138 dagar i Ecmo.

– Det visar att lungtransplantation ibland kan fungera även om patienten initialt har kontraindikationer. Det förutsätter dock att kontraindikationerna är av en sådan art att de kan förbättras under Ecmo-behandling, säger han.

Att använda Ecmo som en brygga mellan covid-19 och transplantation beskrivs också som viktigt i en större österrikisk studie, publicerad i European Respiratory Journal. Här fick 183 patienter behandling i Ecmo, varav 19 patienter valdes ut till lungtransplantation. Alla överlevde den första månaden efter ingreppet. Efter en medianuppföljningstid på 134 dagar (47–450 dagar) var 14 av 19 vid liv. Forskarna skriver i sina slutsatser att det är avgörande att snabbt få patienter i Ecmo för att under denna behandlingsperiod kunna särskilja de patienter som går att transplantera.

– Covid-19 kan ibland ha ett märkligt förlopp, där en patients lungor kan vara helt utslagna i mer än två månader och sedan plötsligt förbättras. Det är därför viktigt att man inte går vidare med transplantation innan man är helt säker på att ingen förbättring av lungfunktionen kan ske, säger Jesper Magnusson.

Han har, tillsammans med andra forskare vid Transplantationscentrum samt forskare från Lund, även studerat hur det går för patienter som av annan anledning fått nya lungor och därefter drabbas av covid-19. I tidskriften Transplant International beskrivs de 47 lungtransplanterade svenska patienter som testat positivt för covid-19 fram till 30 april 2021. 

– Av de 45 som överlevde kan man säga att de flesta klarar sig ganska bra, men en patient fick re-transplanteras i ett senare skede, säger han.

I dagsläget står en person på väntelistan för att få nya lungor efter covid-19.

– Men personen ligger inte i Ecmo. Vi måste prioritera den patient som är allra sämst, eftersom det inte finns oändlig tillgång till organ, säger han och fortsätter:

– Jag tror att behovet framöver kan handla om en eller två lungtransplantationer om året, under förutsättning att vi inte drabbas av gräsligare och mer smittsamma virusvarianter och att vaccinerna fungerar.