Läkarförbundet har gång på gång varnat för att bastjänstgöring (BT) riskerar att bli en ny flaskhals. Det har även Nationella vårdkompetensrådet gjort. Och enligt SLF student utland är många svenskar som studerar till läkare utomlands oroliga för att få vänta länge på en BT-tjänst.

Enligt ett planeringsunderlag från SKR som kom i november 2021 räknar man med att drygt 700 personer är kvalificerade att göra BT 2022, och 800 per år 2023 och 2024. I en enkät som Läkartidningen gjorde i slutet av slutet av förra året uppgav 18 av landets 21 regioner att de sammanlagt skulle utlysa 258–260 tjänster 2022. Jämfört med prognosen borde det alltså vara flera hundra tjänster för lite.

Men det märks inte på söktrycket. Läkartidningen har frågat de BT-ansvariga i regionerna hur rekryteringen till vårens BT-tjänster har gått. Knappt hälften av regionerna har svarat. Två av dem har dock inte haft någon BT-rekrytering under perioden, andra har bara rekryterat till så kallad integrerad BT.

De flesta regionerna delar samma upplevelse: söktrycket har varit förvånande lågt sett till SKR:s prognos. Ett annat problem är att det är få behöriga bland de sökande. Ibland faller mer än hälften bort direkt eftersom de inte uppfyller behörighetskraven som specificerats i annonserna, enligt de BT-ansvariga. En del har inte heller bifogat obligatoriska dokument. Vissa saknar svensk legitimation, tillräckliga språkkunskaper, relevanta referenser och en del har aldrig satt sin fot i Sverige tidigare. I Skåne har man bland annat fått ansökningar från ett antal grekiska läkare.

De flesta regionerna har dock hittills med nöd och näppe lyckats fylla de utlysta BT-tjänsterna. Men inte alla.

Region Örebro län ville anställa tio BT-läkare, men det blev bara fyra. 58 ansökningar kom in, varav runt 25 läkare var behöriga – alltså 2,5 behörig sökande per tjänst. Sju intervjuades och fem erbjöds jobb, men en av dem tackade nej. Till slut blev det fyra BT-läkare, varav tre gör fristående BT och en så kallad integrerad-BT.

I Blekinge sökte 32 läkare de fyra tjänsterna, 26 av dem var behöriga och fem kallades på intervju. De som anställdes var alla internt sökande och hade vikarierat i regionen.

Stockholm hade 72 sökande, varav 40 behöriga. 30 kallades på intervju och 20 anställdes.

Caroline Barner, som är BT-projektledare i Region Stockholm, tror att en anledning till det dåliga söktrycket under det första BT-året är att många läkare som är aktuella för BT hellre vill ha en integrerad BT eftersom de tror att de förlorar tid annars.

I Region Kronoberg var det 46 sökande till sex tjänster. Häften ansågs inte uppfylla »basala kriterier« som att ha varit i Sverige tidigare, ha en svensk läkarlegitimation eller en referens från någon form av läkararbete.

Hälften som erbjöds intervju och kliniskt/praktisk test tackade nej eftersom de redan fått eller skulle få BT någon annanstans. Av dem som intervjuades bedömdes mer än 40 procent inte ha tillräcklig nivå teoretiskt, praktisk eller språkligt för att kunna klara en ettårig BT med godkänt resultat, enligt AT/BT-chefen Martin Isegran som hoppas läget ska förbättras.

Men även till höstens BT-omgång, kommer en del vittnesmål om motsatsen.

I Region Skåne noterar BT-chefen Caroline Mellberg att många som söker BT i den pågående rekryteringen, liksom tidigare, inte uppfyller kraven. Även i Västernorrland ser det lite skralt ut. Söktrycket till höstens nio tjänster är hittills ganska lågt, enligt Jonas Lindbäck som är enhetschef för läkares utbildning och fortbildning i Västernorrland.

»Som vanligt i dessa sammanhang tror jag inget skulle förbättras av en statlig dimensionering. Att det skulle finnas ett problem med för få platser för närvarande upplever man inte vid ansökningsperioderna hittills«, skriver han.

Jonas Lindbäck tycker att Läkarförbundet borde föra en närmare dialog med dem som tillsätter AT/BT-tjänster i regionerna för en få en mer rimlig bedömning av behovet.

I Halland var söktrycket till de två fristående BT-tjänsterna som startar efter sommaren däremot ganska bra, enligt AT/BT-chefen Klara Håkansson. Totalt sökte 63 tjänsterna och tio kallades till intervju. Det var fler behöriga sökande än vid den tidigare rekryteringsomgången.

Regionerna väljer olika BT-vägar

Bastjänstgöringen är en del av specialiseringstjänstgöringen (ST) och kan göras antingen som en fristående tjänstgöring eller som en integrerad och inledande del av en ST.

SKR och de kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona har tecknat ett kollektivavtal med Läkarförbundet om en särskild tidsbegränsad anställning för BT. Huvudregeln är en anställning på 12 månader, men det finns möjlighet till individuella anpassningar.

BT kan också genomföras inom ramen för en tillsvidareanställning (integrerad BT).

SKR och Läkarförbundet är överens om att fortlöpande följa läkarnas BT för att kunna justera avtalet om det behövs.

Det är enligt SKR svårt att förutspå vilka BT-modeller som blir vanligast. Det finns olika tankar hos olika regioner, men även mellan olika verksamheter inom regionerna och till en början finns ett behov att pröva olika upplägg.

Regionerna har även valt olika vägar när det gäller dimensioneringen. En del har utgått från det egna behovet av att rekrytera ST-läkare när de beslutat om antal BT-tjänster, medan andra utgått från antalet personer som tros behöva göra BT när de beslutat om antal BT-tjänster.

Utlandsutbildade den första gruppen

De kommande åren är det främst utlandsutbildade som behöver göra bastjänstgöring.

BT-läkarna består av två huvudgrupper, enligt Sveriges Kommuner och regioner:

Dels personer med läkarutbildning och primärlegitimation i andra EU/EES-länder som fått svensk legitimation enligt EU:s yrkeskvalifikationsdirektivet men saknar specialistbevis. Här räknar SKR med att 475 läkare behöver göra BT i år, och 545 läkare behöver göra det 2023 och 2024.

Dels personer med läkarutbildning utanför EU/EES som fått svensk legitimation efter kunskapsprov och klinisk tjänstgöring. Här räknar SKR med att 240 läkare behöver göra BT i år, och 265 per år 2023-2024.

SKR påpekar dock att prognosen är osäker. Ännu svårare blir det att beräkna behovet av AT och BT längre fram. Under perioden 2026–2030 är det nästan omöjligt, enligt SKR. Det är de sista åren som det gamla och det nya utbildningssystemet för läkare löper parallellt. Övergångsregler och genomströmning kommer exempelvis att spela stor roll för behovet.