I början av månaden meddelade iranska myndigheter att Ahmadreza Djalali, forskare i katastrofmedicin vid Karolinska institutet, skulle avrättas senast den 21 maj. Men på söndagen levde han fortfarande, uppger Dagens Nyheter och nyhetsbyrån AFP, som hänvisar till uppgifter från hans fru Vida Mehrannia.
Ahmadreza Djalalis advokat Helaleh Moussavian uppger också till AFP att hon begärt en ny rättegång. Den svenske forskaren fick sin dödsdom 2017 då han, enligt Iran, ska ha spionerat åt Israel genom att lämna information om två iranska kärnfysiker som sedan lönnmördades. Men det är en rättegång som människorättsorganisationer fördömer och menar saknar riktiga bevis. I stället ses Ahmadreza Djalalis fall som ett politiskt spel för att utöva påtryckningar mot andra länder.
– Vi har lämnat in bevis för att vår klient inte har haft någon roll att identifiera kärnfysikerna, sa Helaleh Moussavian till AFP på söndagen.
Ahmadreza Djalali kom till Sverige 2009 och är svensk medborgare sedan 2018. Under en föreläsningsresa i Iran i april 2016 greps han misstänkt för spioneri. Först efter sju månader fick han träffa sin advokat. 2017 dömdes han till döden.
Stora delar av världssamfundet har fördömt Irans agerande. Bland annat har FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uppmanat Iran att dra tillbaka dödsdomen. Samma uppmaning har kommit från EU:s talman och flera EU-parlamentariker. Ett flertal andra, däribland den internationella läkarorganisationen WMA, Sveriges läkarförbund och en mängd högskolor och nobelpristagare, har också krävt att Ahmadreza Djalali släpps fri.
I torsdags publicerade människorättsorganisationen Amnesty en analys, där de kommer fram till att Iran genom sitt agerande håller Ahmadreza Djalali som gisslan för att påverka rättsprocesser i andra länder. Organisationen nämner två aktuella fall. I Belgien avtjänar en före detta iransk tjänsteman ett 20-årigt fängelsestraff för sin roll i ett planerat bombattentat i Frankrike 2018. Och i Sverige står just nu en före detta fångvaktare åtalad för medverkan i fängelsemassakrerna i Iran 1988.
Tidigare i maj begärde Vida Mehrannia ett möte med utrikesminister Ann Line (S) för att få besked om vad Sverige gör för hennes man. Det fick hon också, men hon tycker inte att hon har fått några nya svar.
»Vi fick breda svar som att ›vi gör allt vi kan‹. Vi har inte fått några konkreta svar från utrikesdepartementet om vad Sverige gör för Ahmadreza, och efter sex år av samma svar är det tyvärr svårt att tro att de gör allt de kan, innan Ahmadreza är fri och tillbaka här hos oss«, skrev hon i ett mejl till Läkartidningen i förra veckan.
Genom pressavdelningen uppger utrikesdepartementet att Ann Linde kontaktade den iranska utrikesministern så fort hon fick vetskap om att Ahmadreza Djalali skulle avrättas senast 21 maj, och då upprepade kravet om hans frigivning. Sverige har även begärt konsulärt tillträde till Ahmadreza Djalali, vilket man tidigare nekats.
»Djalalis situation tas kontinuerligt upp med företrädare för Iran på hög nivå. Ärendet ligger i händerna på Iran. Vi kan bara med kraft fortsätta kräva att han ska släppas fri och benådas av humanitära skäl och att vi ska få tillstånd att besöka honom«, skriver presskommunikatör Andrea Roempke till Läkartidningen.
Läs även:
FN, EU och läkarorganisationer kräver att Djalali släpps fri
KI-rektorn på demonstration: »Ett universellt stöd för Djalali«
Djalalis fru vill ha möte med utrikesministern
SLF och WMA kräver att Djalali friges
Datum satt för Djalalis dödsstraff
