För många med astma är sjukdomen också förknippad med oro. Forskaren Marianne Bonnert berättar att risken för ångest är dubbelt så stor jämfört med normalpopulationen.
– Har man astma och oro kan man få ett överdrivet undvikande, som gör livet ganska begränsat. Man kanske undviker att åka kommunalt. Många undviker att prata i större sammanhang, och man kan avstå från att träna – att få upp puls och andning kan vara skrämmande.
Marianne Bonnert, psykolog och postdoktor vid Karolinska institutet, ska tillsammans med Catarina Almqvist Malmros, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet och överläkare i barnmedicin vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, göra en randomiserad studie. Den ska undersöka om internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) kan minska oron hos dessa patienter. 90 personer ska delta, varav hälften slumpas till IKBT och hälften får vanlig astmabehandling.
Det började för några år sedan när de såg samband mellan oro och astma i registerstudier. Förra året skrev de ett egenreferat i Läkartidningen. Då hade de gjort en pilotstudie, där man utvecklade ett behandlingsprotokoll, och en uppföljande studie.
– I den andra studien såg vi att behandlingen vi tagit fram var genomförbar: att de flesta följde hela behandlingen och att den gav en god effekt så att oron minskade, säger Catarina Almqvist Malmros.
Hon berättar att de lärde sig mycket av de första studierna, till exempel att förstå hur patienter med oro hanterar sin astma.
– Behandlingen inriktades därför på att minska överdrivet undvikande för att steg för steg utmana oron för astman – som att våga ta trappor i stället för hiss eller att ge sig in i sociala situationer där astman kan kännas besvärande
Under en åttaveckorsperiod får deltagarna logga in en gång i veckan, läsa en text för att lära sig förstå sin astmarelaterade oro och planera övningar för den kommande veckan med hjälp av exempel.
Forskningen har fått anslag av Vetenskapsrådet, Astma- och allergiförbundet, Hjärt–lungfonden och Fonden för psykisk hälsa. Rekrytering sker främst i Stockholmsområdet. Med behandling och uppföljning beräknas studien pågå till slutet av 2023. Går allt väl hoppas man kunna använda metoden snart efter det.
– Det som är bra med internetbaserad behandling är att det går bra att implementera den ganska snabbt, säger Catarina Almqvist Malmros.
