EU:s Centrum för samordning av katastrofberedskap, ERCC, hade fram till den 23 maj, tagit emot över 250 ansökningar om medicinsk evakuering av krigsskadade ukrainska patienter till EU-länderna och Norge. Cirka 200 av dessa har hittills accepterats för vård i något av mottagarländerna.

Med alla diagnoser inräknade, alltså även de som inte är krigsrelaterade, har 475 förfrågningar om medicinsk evakuering av ukrainska patienter gjorts inom ramen för det europeiska samarbetet, rapporterar nyhetsbyrån Sirén.

Siffrorna framgår av en lista som den nationella samordnaren Katastrofmedicinskt centrum (KMC) har skickat till Socialstyrelsen. Av samma lista framgår att Sverige då hade tagit emot åtta patienter, och att de flesta av dessa har behandlats för cancer.

I mitten av april nämndes fem till sju patienter i veckan som ett rimligt mål för det svenska mottagandet av företrädare för KMC. Men hittills har det snarare rört sig om en person i veckan. Det är klart färre än till exempel Norge, som hade tagit emot cirka 20 patienter i mitten av maj.

När det gäller frågan om varför det inte är fler hänvisar KMC till Socialstyrelsen.

– Vi kan inte säga exakt varför, men vi vet att länderna tar hänsyn till patienternas önskemål i hög utsträckning. Det kan till exempel handla om att man har släkt och vänner i ett visst land, säger Jenny Fernebro, som är utredare vid Socialstyrelsens krisberedskapsenhet.

Vårdförfrågningarna kommer från de länder där de ukrainska patienterna befinner sig, främst Ukraina, Polen och Moldavien, och landar först hos ERCC. Därefter skickas frågan ut till alla länder i samarbetet.

Sverige har tackat ja till förfrågningar om »ett hundratal patienter«, enligt Socialstyrelsen, alltså betydligt fler än antalet patienter som har kommit. En förklaring till att fler ändå inte kommit till Sverige är att andra länder också tackat ja. Av listan från KMC framgår att de flesta transporteras till Tyskland, Italien och Spanien för vård.

– Vi har förstått att det redan finns överenskommelser om att ta emot patienten innan förfrågningarna når Sverige och övriga länder, säger Jenny Fernebro.

Har ni identifierat några större utmaningar i den svenska eller den europiska samordningen?

– Det har varit en speciell situation där det inte fanns några processer på plats sedan tidigare. Allt har byggts upp från början. Men det fungerar bra. Samverkan mellan myndigheterna, SKR och regionerna fungerar bra.

Socialstyrelsen har inte fått några signaler om att patienter i behov av medicinsk evakuering inte skulle bli evakuerade.

– Nej, och det är ju det viktiga här, att patienterna tas om hand. Patienterna blir omhändertagna. Det tycker jag man måste komma ihåg när man jämför länder, säger Socialstyrelsens utredare.

Så samarbetar de svenska myndigheterna

I Sverige är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som tar emot förfrågningarna som kommer från europeiska Centrum för samordning av katastrofberedskap (Emergency Response Coordination Centre, ERCC). Det är dock Katastrofmedicinskt centrum (KMC) i Region Östergötland som samordnar och leder mottagandet och fördelar patienterna mellan Sveriges sju universitetssjukhus. Detta sker i samarbete med representanter från regionerna, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och regioner.

Arbetsordningen är att KMC meddelar MSB vilka patienter som regionerna har möjlighet att ta emot, varpå MSB skickar svaret vidare till det europeiska samordningscentret. Alla länder som hjälper till får samma förfrågningar och det är avsändarlandet som tar ställning till vilka erbjudanden om stöd som man vill ha. Om sändande land beslutar sig för att acceptera Sveriges erbjudande är det MSB som ansvarar för transporten till Sverige.

Källor: Socialstyrelsen och Katastrofmedicinskt centrum