Det var i augusti 2020 som regeringen tillsatte en delegation för att öka tillgängligheten i sjukvården, med särskilt fokus på kortare väntetider. I dag var det alltså dags att knyta ihop säcken.
I slutbetänkandet efterlyser utredaren Gunilla Gunnarsson bland annat en utvidgad och skärpt vårdgaranti för såväl primärvård som specialiserad vård.
För specialiserad vård handlar det bland annat om att korta tidsgränsen till medicinsk bedömning till 60 dagar och om att införa en tidsgräns på 60 dagar till undersökning.
Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson välkomnar utredningens förslag.
– Vi är väldigt glada över utredningen. Det är väldigt kul att läsa en så väl genomförd utredning som faktiskt lyfter precis det som vi har påtalat år efter år. Den kommer med en mängd olika förslag och strukturförändringar som skulle göra det här möjligt. Vi i Sjukhusläkarna vill ju till och med gå ett steg längre och skärpa vårdgarantin till 30 dagar, säger hon.
Elin Karlsson är hoppfull om att det går att åstadkomma en förändring – om man vågar ta steget fullt och följa utredningens förslag hela vägen.
– Jag tror att det kommer att krävas mycket arbete. Det kommer ju inte att förändra över en natt utan det kommer att ta mycket tid. På varje verksamhet måste man få tid att fokusera på det som behöver göras.
Tillgänglighetsdelegationen föreslår att förändringarna ska träda i kraft 1 januari 2025. Hur ser du på det?
– Jag hoppas verkligen att man bestämmer sig för att följa utredningens rekommendationer, då har man tid på sig att förändra verksamheten. Och jag hoppas att man verkligen lyssnar till de här nyckelfaktorerna, som är att lyssna på personalen och fokusera på kärnverksamheten.
När det gäller primärvården vill Tillgänglighetsdelegationen bland annat återgå till en maxgräns på sju dagar till medicinsk bedömning – i dag gäller tre. Dessutom vill de införa en tidsgräns på 60 dagar till undersökning och en tidsgräns på 90 dagar till behandling.
Även Distriktsläkarföreningens ordförande Marina Tuutma ser positivt på utredningen. Inte minst förslaget om att återgå till en maxgräns på sju dagar till första bedömning.
– Jag har ju varit kritisk till lagskärpningen från sju till tre dagar som gjordes 2019. Vi varnade för att patienterna med kroniska besvär skulle drabbas av det, och så blev det. Förslaget innebär en stor förbättring. Det ger bättre förutsättningar för att tillämpa behovsprincipen, säger Marina Tuutma.
Andra förslag som hon välkomnar är kravet på att patienten ska informeras om vem som är fast vårdkontakt och fast läkare, om sådana har utsetts, samt kravet på att patienten ska få information om tidpunkten för sin vård inom 14 dagar.
– Det är viktigt när vi remitterar patienter. I dag belastas våra distriktssköterskor mycket när patienter till exempel ringer och frågar när de får tid.
Ur patientens synvinkel är förslagen om tidsgränser till undersökning respektive behandling väldigt viktiga, konstaterar hon.
– Sedan är det en annan sak att då måste regionerna jobba för att ge vården resurser och se till att det finns tillräckligt med läkarkompetens för att kunna uppfylla de kraven, säger Marina Tuutma.
Elin Karlsson understryker att utredningen inte får bli ännu en utredning i byrålådan.
– Vi har sett så många utredningar om tillgänglighet i sjukvården och hittills har ingen av dem fått leda till några förändringar. Nu måste man våga göra förändringar – för patienternas skull och för oss som jobbar inom hälso- och sjukvården, säger hon.
Sveriges Kommuner och regioner (SKR) ser dock inte en skärpt vårdgaranti som en lösning på problemet. I ett pressmeddelande skriver organisationen att ändringar i vårdgarantin gör det svårare för verksamheter att följa och mäta tillgängligheten över tid och därmed se vilka insatser som krävs för minska väntetiderna.
– Förslagen om förändrad vårdgaranti riskerar att göra det svårare för patienter att förstå vad som gäller. Det är svårt att förstå varför de olika garantigränserna förändras och hur de förhåller sig till den medicinska prioriteringen. Vi kan inte se hur de förändringar i vårdgarantin som föreslås kan öka tillgängligheten för någon patientgrupp, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR, i pressmeddelandet.
Läs även:
Tillgänglighetsdelegationen: Skärp vårdgarantin
Utredare: Lärdomar från pandemin kan korta vårdköerna
