Uppåt ett par hundra personer anslöt i helgen till den demonstration som hölls för Ahmadreza Djalali vid Sergels torg i Stockholm. Det var hans familj som officiellt bjudit in till demonstrationen, där även människorättsorganisationer deltog.
En av talarna var Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen. Han höll sitt tal på engelska, då det var något den iranska regimen »borde höra«.
– Det finns ett universellt stöd för Ahmadreza Djalali. Fler än 100 nobelpristagare har stått upp och tydligt sagt att det som händer i Iran, med fängslande, förföljelse och dömande av Djalali, är en attack mot akademisk frihet, mot mänskliga rättigheter, och det är en attack mot hela den globala gemenskapen, sa han.
Ole Petter Ottersen berättade om hur Ahmadreza Djalali, som flyttade till Sverige 2009 och är svensk medborgare sedan 2018, bjöds in till föreläsningar i Iran. Men 2016 greps han under en föreläsningsresa. Ahmadreza Djalali misstänks officiellt för spioneri, men ingen konkret bevisning har lagts fram.
– Vi ska kalla det vid dess rätta namn. Det är gisslantagande. Det är utpressning, sa Ole Petter Ottersen.
Han påtalade att Irans agerande inte hör hemma i det tjugoförsta århundradet. Och han vill se ett Sverige och EU som står enat mot dödsstraffet och det han menar är ett gisslantagande utfört av den iranska regimen.
Det ska ses i ljuset av att rättegången mot Hamid Noury nyligen avslutades i Stockholm och där domen beräknas komma i mitten av juli. Hamid Noury är åtalad för att ha varit delaktig i avrättningen av hundratals politiska fångar i Iran 1988. Fallet har gjort de svensk-iranska relationerna än mer ansträngda.
– Det finns ingen annan lösning än att Ahmadreza Djalali släpps här och nu, så han kan återförenas med sin familj och sina kollegor i Sverige, sa Ole Petter Ottersen och vände sig mot Ahmadreza Djalalis fru Vida Mehrannia som stod bland åhörarna.
– Du och dina barn har vårt stöd.
Människorättsorganisationen Amnesty nytillträdda generalsekreterare Anna Johansson deltog också på manifestationen. Han framhöll också att Ahmadreza Djalali måste friges villkorslöst.
– Folkrätten tillåter inte att bevis som tvingats fram under tortyr används i en rättegång, sa hon i sitt tal.
– Vi på Amnesty Sverige vill också rikta en uppmaning till Sveriges regering och utrikesdepartementet. Vi ber er fortsätta ert arbete för Ahmadreza. Intensifiera era ansträngningar i det här kritiska skedet, ta hjälp av andra länder inom och utanför EU för att tillsammans arbeta för att Ahmadreza ska bli fri.
Demonstrationer för Ahmadreza Djalalis frigivning har även hållits på flera andra platser i världen, bland annat i Belgien och i Italien, där han tidigare varit verksam.
I början av maj meddelade Iran att Ahmadreza Djalali skulle avrättas senast den 21 maj. På måndagen kom dock information om att dödsdomens verkställande kan komma att skjutas upp. Under en presskonferens sa Saeed Khatibzadeh, talesperson för det iranska utrikesdepartementet, att Ahmadreza Djalalis försvarare bett om att det genomförs vid en annan tidpunkt. »Domstolsväsendet kommer givetvis att titta närmare på saken«, sa Saeed Khatibzadeh, citerad av bland andra nyhetsbyrån TT.
(uppdaterad 2022-05-17)
