Paolo Macchiarini har under rättegången berättat att det inför operationerna för patient nummer ett och nummer två hade förberetts olika behandlingsalternativ.

När det gäller patient nummer ett har Macchiarini exempelvis uppgett att valet av att använda transplantation med luftstrupe av plast avgjordes först efter att operationen inletts.

Först då, menar Macchiarini, blev det tydligt att det tänkta förstahandsalternativet, som var en annan kirurgisk teknik, inte var möjligt att använda.

Det är då som det slutgiltiga beslutet att i stället använda syntetisk luftstrupe fattas, menar Macchiarini. Det gjordes av de seniora kirurgerna vid operationsbordet, inklusive honom själv.

Under torsdagens rättegångsförhandling upplyste chefsåklagare Jim Westerberg Macchiarini om att han i tidigare polisförhör aldrig nämnt att det fanns en plan A och en plan B, och när rättens ordförande frågade om det stämmer att han inte talat om detta svarade Macchiarini:

– Det kan jag inte komma ihåg, men det är osannolikt därför att det finns flera mejl som refererar till plan A och plan B. Kanske har poliserna som förhörde mig inte noterat de meljen, och att jag inte svarade var för att jag inte blev tillfrågad om det.

Han fortsatte:

– Men självklart så är detta mejl som har blivit visade officiellt här. Det fanns en plan A, en plan B och till och med en plan C.

Åklagaren pressade också Macchiarini när det gällde remissen för patient nummer ett. Den skrevs av en läkare på Island där patienten bodde.

Jim Westerberg pekade på att Macchiarini i polisförhör uppgett att han inte hade tänkt på alternativet med transplantation för patient nummer ett och att den idén kom från läkaren på Island.

Men under rättegången har åklagarsidan visat upp mejlväxling mellan Macchiarini och den isländske läkaren. Där framgår att det första utkastet till remiss inte innehåller någon referens till en transplantation. Det lades till efter det att Macchiarini i ett mejl bett den isländske läkaren att göra omformulering och tillägg i remissen.

Macchiarini har under rättegången förklarat att han skickat mejlet med ändringsförslaget på inrådan av en verksamhetschef som bett honom att lägga till formuleringen om transplantation.

När Jim Westerberg pressade Macchiarini på svar om varför han inte nämnt i tidigare förhör att det var verksamhetschefen som sagt åt honom att lägga in ordet transplantation i remissen, svarade Macchiarini:

– Förmodligen för att polisen inte ställde den specifika frågan om var den uppfattningen kom från.

Macchiarini stod fast vid att han visat upp utkastet från Island för verksamhetschefen som i sin tur bett honom att göra tillägget om transplantation.

– Han rådde mig, såvitt jag vet och utifrån mina minnesbilder, att lägga till något om transplantation, vilket jag också gjorde.

På Jim Westerbergs avslutande fråga, om han anser att den här operationsmetoden som han har tillämpat fungerade, gav Macchiarini inget rakt svar. I stället hänvisade han till ett svar som den isländske läkaren ska ha gett i polisförhör.

– Jag minns inte den exakta ordalydelsen men frågan var, tycker du att det var ett misslyckande eller en framgång, och hans svar var: Ja, det fungerade.

Åklagarna har under rättegången ägnat en hel del tid åt frågan om huruvida det fanns stöd i vetenskapen för att Macchiarinis metod fungerade.

Åklagarna menar att Macchiarini agerat helt i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet när han genomförde ingreppen, medan Macchiarini under rättegången hävdat att det fanns tillräckligt med vetenskapliga belägg för att metoden kanske skulle kunna fungera.

Under veckan har även två utländska professorer hörts kring det vetenskapliga läget, och båda vittnesmålen gav stöd för påståendet att det inte funnits vetenskapliga belägg för att metoden skulle fungera.

Rättegången mot Paolo Macchiarini fortsätter i nästa vecka.