I den nya strukturen ska 60 statliga myndigheter bli så kallade beredskapsmyndigheter. 

– Vi gör nu en historisk satsning för att stärka Sveriges civila försvar och krisberedskap. De utpekade myndigheterna ska vidta en rad åtgärder för att stärka Sveriges motståndskraft i såväl fredstida krissituationer som för höjd beredskap och krig. Det handlar bland annat om att samverka med Försvarsmakten när det gäller behovet av stöd till det militära försvaret, genomföra risk- och sårbarhets­bedömningar samt öva och utbilda personal, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) i ett pressmeddelande.

Beredskapsmyndigheterna ska i sin tur ingå i tio beredskapssektorer, där Socialstyrelsen blir ansvarig för sektorn hälsa, vård och omsorg. Det innebär bland annat att Socialstyrelsen ska leda arbetet och samordna åtgärder inom sektorn.

– Hälso- och sjukvård och omsorg är viktiga samhällsfunktioner med centrala roller i det civila försvaret. Både erfarenheter från pandemin och det försämrade säkerhetsläget ger anledning att stärka förmågan att hantera fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig, säger socialminister Lena Hallengren (S).

För att klara av sitt utökade uppdrag får Socialstyrelsen 2 miljoner kronor i ökade anslag för arbetet i år och 7,5 miljoner kronor extra för nästa år.

Landets 21 länsstyrelser delas också in i sex civilområden.

– Om det värsta skulle hända och Sverige hamnar i krig kommer ett krigsscenario sannolikt se olika ut i olika delar av landet. Därför är det viktigt med riktade insatser som kan se ut på ett visst sätt i exempelvis Göteborgsområdet och på ett annat sätt i norr, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.