Svensk kirurgisk förening har tidigare uttryckt oro över att utlokalisering av kirurgisk bassjukvård till enheter som inte har utbildningsuppdrag medför negativa konsekvenser för ST-utbildningen.
I ett remissvar på utredningen »God och nära vård« för två år sedan skrev föreningen att många regioner har upphandlat kirurgisk vård till ett pris som är grundat på en verksamhet som bedriver utbildning, men där krav på utbildning inte är med i underlaget. Enligt föreningen innebär det bättre vinstmarginaler samtidigt som viktiga utbildningstillfällen förloras.
Nu har Svenskt kirurgiskt råd, som är en sammanslutning av flera föreningar inom de opererande specialiteterna, i samarbete med delföreningarnas ST-föreningar genomfört en undersökning för att ta reda på hur utlokalisering av vård påverkar ST-utbildningen.
– Vi i yngreföreningarna inom respektive förening har pratat om att vissa specialiteter har svårt att klara utbildningsmålen. Vi har funderat över hur ser det eftersom många är av åsikten att utlokalisering av vård är ett problem för utbildningen, men det har mer varit en åsikt än något vi vetat, säger Patrik Larsson, ledamot i Svenskt kirurgiskt råd och en av dem som sammanställt svaren i undersökningen.
Undersökningen består av enkätfrågor som besvarats av cirka 250 studierektorer, verksamhetschefer och ST-chefer inom opererande specialiteter i hela landet.
66 procent uppger att opererande ingrepp som är av utbildningsvärde för deras ST-läkare är utlokaliserade och utförs hos externa enheter som saknar egna anställda ST-läkare. Dessa externa aktörer kan exempelvis vara mindre privata vårdgivare.
Även om de flesta, 72 procent, uppger att de har avtal avseende utbildning med externa enheter är det samtidigt en stor andel, 43 procent, som uppger att utlokaliseringen av kirurgiska ingrepp till externa enheter har negativ påverkan på deras ST-utbildning.
– Den största negativa effekten som många studierektorer och verksamhetschefer beskriver för oss är att utlokaliseringar gör att det kommer bli svårare att utbilda ST-läkare. De uttrycker en oro över att ST-läkare, men också specialister, kommer att ha sämre kunskaper inom vissa områden för att man får svårt att lära sig ingrepp som man tappar till externa aktörer.
Däremot uppger nästan alla svarande i enkäten, 97 procent, nej på frågan om de haft fall där ST-läkares tjänstgöring förlängts till följd av utlokalisering av ingrepp till externa aktörer.
Patrik Larsson tror att det behövs flera saker för att komma åt problemet med de negativa konsekvenserna som utlokaliseringar innebär. Bland annat behöver regionerna säkerställa att det faktiskt ingår ett utbildningsuppdrag i avtalen med de externa aktörerna och att dessa avtal används.
– Vi är övertygande om att de flesta regioner har avtal där det ingår ett utbildningsuppdrag, men frågan är om det når ut till verksamhetscheferna och studierektorerna.
Av undersökningen framgår inte hur mycket vård som utlokaliseras till externa aktörer.
– Det många delföreningar hör från golvet är att det är en ökning för utlokaliseringar de senaste åren, men den här undersökningen syftar till att undersöka hur det är här och nu, säger Patrik Larsson.
Utifrån enkätsvaren går det inte heller att säga vilka typer av ingrepp som utlokaliseras. Patrik Larsson, som själv är allmänkirurg vid Skellefteå sjukhus, pekar på att det varierar utifrån specialitet.
– Men generellt kan man säga att det är benigna ingrepp. För allmänkirurgi är det frågan om ljumskbråck och gallor, inom gynekologin är det också framförallt benigna ingrepp som är ett problem.
(uppdaterad 2022-05-12)
