Oskicklighet vanligaste skälet till indragna läkarlegitimationer

41 läkare blev av med sin läkarlegitimation förra året. För att få reda på varför de förlorat sin legitimation har Läkartidningen gått igenom samtliga beslut från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).

Läkare kan mista sin legitimation av flera anledningar (se faktaruta). Förra året var grov oskicklighet vanligast. 11 läkare blev av med sin läkarlegitimation av det skälet. Fem av dem bedömdes även vara uppenbart olämpliga för yrket av andra skäl.

I flera fall handlar det om olämplig förskrivning av narkotiska läkemedel, exempelvis till personer med känd beroendeproblematik. Flera av läkarna har även tidigare fått kritik för sin läkemedelsförskrivning.

Några läkare saknar grundläggande medicinska kunskaper, enligt HSAN. En specialist i allmänmedicin bedömde att en patient som sökte vård med ett svullet ben hade ett pittingödem och skrev ut vätskedrivande läkemedel och järntabletter. En dryg månad senare bedömde en annan läkare att det var en misstänkt djup ventrombos och remitterade patienten akut.

En annan läkare injicerade kortison i muskulaturen på en patient, som fick en dubbelsidig lungkollaps och behövde intensivvård. För en tredje läkare, där 17 patientfall har granskats och HSAN bedömt att läkaren visat oskicklighet och bristande kompetens i handläggning i 15 av dem, har läkaren exempelvis ordinerat terminal vård utan adekvat undersökning. I fem fall bedöms läkaren ha gjort så grova felbedömningar att patienterna utsatts för allvarliga risker eller risk för missad diagnos.

Ett annat vanligt problem är undermålig journalföring där viktig information som exempelvis anamnes, status, diagnos, medicinska överväganden samt uppgift om läkemedel saknas.

Den näst vanligaste anledningen till återkallad legitimation är uppenbar olämplighet (nio läkare). Därefter kom allvarlig brottslighet (åtta läkare) och sjukdom (åtta läkare). Alla utom en som dömts för brott var män. I samtliga fall rör det sig om olika sorters brott mot en eller flera närstående, ofta en maka/sambo: exempelvis kvinnofridskränkning, misshandel eller olaga frihetsberövande.

När de gäller oskicklighet/olämplighet sticker en sak ut: Majoriteten är utbildade i ett annat land. Sju av elva som blev av med legitimationen på grund av oskicklighet hade en utländsk grundlegitimation, enligt uppgifterna i HSAN:s beslut. Bland utbildningsländerna finns Danmark, Lettland, Armenien, Rumänien, Irak och Bosnien. HSAN kontrollerar dock inte automatiskt var läkaren har sin grundlegitimation, utan noterar det bara när det framkommer av Ivo:s handlingar. Det innebär att det egentliga antalet kan vara högre.

Åtta av nio läkare som blev av med legitimationen på grund av olämplighet var utbildade utanför Sverige. Fyra hade sin grundlegitimation i Danmark. Övriga är utbildade i olika länder, både i och utanför Europa.

Susanne Billum, ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), tycker det är bekymmersamt att så stor andel av besluten där läkaren bedömts vara oskicklig, rör läkare med utländsk grundlegitimation.

– Det känns ibland som det är för lätt för läkare med utländska papper från övriga EU att få en legitimation. Jag tycker det är synd att man inte införde en obligatorisk praktikperiod eller liknande när EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv antogs, säger hon till Läkartidningen.

Direktivet gör det möjligt för läkare som är utbildade i ett annat EU att automatiskt få en svensk läkarlegitimation om de har språkkunskaperna som krävs.

I flera fall har startskottet till Ivo:s tillsyn varit att andra EU-länder har agerat mot läkaren. Sedan yrkeskvalifikationsdirektivet (YKD) infördes 2016 får Ivo underrättelser om behörighetsinskränkningar för hälso- och sjukvårdspersonal i EU via ett särskilt varningssystem. HSAN är i sin tur skyldiga att informera om beslut som fattas i Sverige. Syftet är att höja en röd flagg för riskindivider.

Men det är upp till varje land hur varningarna hanteras. I Sverige leder inte ett beslut om att dra in en läkares legitimation i ett annat land automatiskt till någon påföljd i Sverige. Däremot ska Ivo utreda omständigheterna som ligger till grund för informationen, om det skulle kunna leda till åtgärder enligt patientsäkerhetslagen i Sverige.

Susanne Billum hade hellre sett att en läkare som får sin utländska grundlegitimation återkallad, automatiskt blir av med sin svenska legitimation.

– Förut var det så, men det togs bort på förslag av Socialstyrelsen. Nu måste vi göra en sakprövning i alla sådana ärenden och det är väldigt svårt att utreda vad som hänt i ett annat land, säger hon.

Förra året blev rekordmånga läkare av med legitimationen. Det är den högsta siffran sedan patientsäkerhetslagen kom 2011. Men det behöver inte betyda att det har blivit fler riskindivider i läkarkåren, enligt HSAN och Ivo.

– Min bild är att hela tillsynsverksamheten har svällt. Systemet har vuxit och blivit effektivare, säger Susanne Billum.

Marie Åberg, avdelningschef på Ivo, håller med. Antalet anmälningar till Ivo har ökat under åren 2017–2020, vilket har lett till fler anmälningar till HSAN det senaste året menar hon.

Susanne Billum pekar även på att synen på vilka beteenden hos hälso- och sjukvårdspersonal som är acceptabla har förändrats över tid och sedan Ivo tog över tillsynsverksamheten inom vård och omsorg från Socialstyrelsen 2013.

– Jag tror Ivo är strängare än vad Socialstyrelsen var på sin tid. De tar upp mer. Vissa företeelser som vi får in ganska ofta nu och man ser ganska strängt på, kom inte ens in till HSAN förut.

Som exempel ge hon familjevåld och händelser med sexuell anknytning – exempelvis sexuella trakasserier.

Susanne Billum tycker utvecklingen är bra.

– Det har skett en attitydförändring i samhället kring de här företeelserna. Och det är även företeelser som HSAN ser väldigt strängt på, säger hon.

Ivos egeninitierade tillsyn är riskbaserad och utgår från signaler om risker. Vanligaste anledningen till att ärenden öppnas för att utreda eventuella riskindivider är anmälningar från vårdgivare och apotek. Men Ivo kan även öppna ärenden genom egna initiativ.

Susanne Billums bild är att vårdgivare, apotek och domstolar har blivit mer alerta. Ivo anser dock att det finns förbättringspotential.

»Vi ser ett fortsatt behov av att sprida kunskap om vårdgivares och apotekspersonals anmälningsskyldighet enligt patientsäkerhetslagen. Vi tror att benägenheten att anmäla varierar, då vi får signaler om allvarliga patientsäkerhetsrisker via andra kanaler såsom tips, klagomål och liknande«, skriver Marie Åberg i ett mejlsvar till Läkartidningen.

Läs också:

Återkallad legitimation: »Hur oskicklig får man vara?«

Beviskraven höga för att frånta någon legitimationen

Fler läkare med utländsk legitimation bland oskicklighetsärendena