Förra året genomfördes 160 000 fler besök inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, än 2017. Det innebär en ökning på 16 procent. 6,2 procent av alla unga upp till 17 år var i kontakt med BUP under förra året, en ökning från 5,5 procent år 2017.

– Vi har under en längre tid sett en ökning av både barn och vuxna som behöver psykiatrisk vård. Orsakerna är förstås individuella men utvecklingen handlar sannolikt om samhället vi lever i, med de ökande kraven och förväntningarna vi har på oss och de krav vi själva ställer på livet och hur det ska vara. Pandemin har också påverkat den psykiska hälsan med ökad oro och färre sociala sammanhang, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och regioner (SKR), i ett pressmeddelande.

Men trots att fler arbetar inom BUP och kapaciteten ökar i samtliga regioner ökar behoven ännu snabbare, enligt Ing-Marie Wieselgren. Även om de ökade distanskontakterna ses som en möjlighet är det inte hela lösningen, menar hon.

– När behoven av psykiatrisk vård ökar så snabbt måste vi hitta nya sätt för att också öka tillgängligheten. Digitalt stöd är ett effektivt och bra komplement för många barn och vuxna, men kan förstås inte alltid ersätta fysiska besök, säger hon.

Väntetiderna har ökat. Förra året fick 40 procent av alla remitterade barn och unga vänta längre än trettio dagar på ett första besök till BUP, medan drygt 30 procent av patienterna med beslut om behandling fick vänta längre än en månad på behandlingsstart.

– Att behöva vänta länge på att få hjälp och stöd är oerhört slitsamt för barnet och alla i dess närhet. Ett omfattande arbete pågår i alla regioner för att ytterligare öka tillgängligheten inom såväl primärvården som den specialiserade vården, säger Ing-Marie Wieselgren.

Läs också: Läkarflykt från BUP i Göteborg