Socialstyrelsen: 1 100 invånare per specialist i primärvården

Det nya nationella riktvärdet anger enligt Socialstyrelsen hur många invånare det är rimligt att en specialist i primärvården kan vara fast läkarkontakt för. Syftet med riktvärdet är att få en ökad trygghet, tillgänglighet och jämnare kvalitet samt en bättre arbetsmiljö i vården.

Även när det gäller ST-läkare i allmänmedicin (i mitten av utbildningen) anger Socialstyrelsen ett nationellt riktvärde: 550 invånare per ST-läkare.

– Nu anger vi ett nationellt riktvärde att sträva mot när det gäller antalet invånare per läkare i primärvården. Såväl den enskilde som primärvården gynnas av att antalet inte är för högt. För den som söker vård bidrar en god bemanning till ökad kontinuitet, trygghet och tillgänglighet. För läkarna bidrar det också till bättre arbetsmiljö, vilket är en förutsättning för att fler ska vilja arbeta i primärvården, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Att man landat i just 1 100 invånare per specialistläkare beskrivs som ett resultat av en sammanvägd bedömning utifrån »vetenskaplig litteratur på området, regionernas arbete med fast läkarkontakt samt dialoger med professionsorganisationer och patientföreningar«.

Enligt Socialstyrelsen ska riktvärdet varken ska ses som ett golv eller ett tak. Siffran bör i stället anpassas lokalt. Många faktorer påverkar. Exempelvis i vilket område vård- eller hälsocentralen finns, invånarnas vårdtyngd, hur många läkare som totalt arbetar på vård- eller hälsocentralen, deras erfarenhet och tjänstgöringsgrad och om de har handledaruppdrag eller forskningstid.

– Resurserna, i form av läkarkompetens, ska inte fördelas lika utifrån invånarantal utan måste dimensioneras efter exempelvis hur stora vårdbehov invånarna har. Vilka andra yrkesgrupper som ingår i teamet på hälso- eller vårdcentralen och hur de arbetar spelar också stor roll, säger Maria Hilberth, enhetschef på Socialstyrelsen.

Läkarförbundets ordföranden Sofia Rydgren Stale beskriver riktvärdet som en seger för förbundet. Även Svenska distriktsläkarföreningen (DLF) och Svensk förening för allmänmedicin (Sfam) firar beskedet.

DLF:s nyligen omvalda ordförande Marina Tuutma satt på tåget hem från föreningens fullmäktigemöte sent på fredagseftermiddagen när hon nåddes av nyheten.

– Självklart är vi väldigt glada över att någon för första gången i Sveriges historia sätter ner foten och kommer med en konkret siffra. Det är något vi väntat på i flera år och det är verkligen något som är värt att fira.

Hon beskriver riktvärdet som en bra början för att stärka primärvården.

– Jag tror det kan ge tillbaka framtidstron som många patienter och läkare som arbetar på vårdcentralerna har tappat. Det är en viktig signal till den unga generationen läkare och läkarstudenter att våga välja allmänmedicin.

Även Åke Åkesson beskriver det som ett stort steg i rätt riktning mot en riktigt bra sammanhängande sjukvård i Sverige. Han är distriktsläkare och verksamhetschef vid Borgholms hälsocentral, som har utvecklat den mycket omtalade Borgholmsmodellen. Läkarna på hälsocentralen i Borgholm har dessutom maximalt 1 000 patienter på sina listor.

Åke Åkesson leder också den särskilda »tänkargrupp« som DLF och Sfam startat för att ta fram en konkret strategi, handlingsplan och tidplan för att ett system med fast läkare till alla invånare införs i Sverige. Gruppen har, liksom Sfam och DLF, propagerat för tusen invånare per specialistläkare.

»Naturligtvis är jag väldigt glad över detta som ju innebär ett genombrott för möjligheterna att bedriva bra primärvård! Med en specialist i allmänmedicin på 1 100 listade ges förutsättningar att ta personligt ansvar för patienterna och ge den trygghet som relationskontinuitet innebär«, skriver han i en kommentar till Läkartidningen.

Bristen på specialistläkare utgör dock ett problem för att nå målen. Det behövs betydligt fler specialister i allmänmedicin och ST-läkare i primärvården jämfört med i dag, liksom att övriga roller i teamen på hälso- och vårdcentralerna stärks enligt Socialstyrelsen. Enligt en ny rapport från myndigheten och Nationella vårdkompetensrådet saknas 6 000 specialister, för att det ska vara en specialistläkare per 1 000 invånare.

– Riksdagspolitikerna har redan sagt sitt. Nu är det upp till regionpolitikerna. De måste ta fram handlings- och tidsplaner för att nå upp till siffran också i verkligheten. Vi förstår att det inte är möjligt i dag eller i morgon, men man måste sätta ett mål och jobba mot det, säger Marina Tuutma.

I april klubbade riksdagen igenom regeringens primärvårdsproposition. Riksdagens beslut innebär i korthet att det från och med den 1 juli 2022 införs i lag att patienternas val av utförare inom primärvården ska ske genom listning.

Listning ska endast kunna ske på vårdcentraler som bedrivs i regionens regi eller som har ett kontrakt med en region, och patienterna får bara lista om sig två gånger per år såvida det inte finns särskilda skäl. Dessutom ges en lagstadgad möjlighet att tillfälligt begränsa antalet listade patienter på en vårdcentral.

– Vi hoppas att lagen som införs där vårdcentralerna kan sätta ett listningstak sätter ännu mer press på regionerna att ta sitt ansvar att dimensionera primärvården på rätt sätt, säger Marina Tuutma.

DLF och Sfam har nyligen gått ut med ett upprop till befolkningen för att »visa på det folkliga stöd som finns för att Sverige ska få världens bästa primärvård och att varje invånare ska få tillgång till en fast namngiven läkare«.

– Vi kommer jobba hårt för att se till att regionerna inte glömmer. Men det är viktigt att även befolkningen sätter press. Om svenska folket visar sitt stöd kommer det bli en stark signal inför valet till alla politiker oavsett parti att de behöver arbeta systematiskt och medvetet med detta, säger DLF:s ordförande.

Enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) ska 55 procent av invånarna och 80 procent av de som bor i särskilt boende ha fast läkarkontakt vid utgången av 2022.

Det innebär en namngiven läkare, exempelvis på en hälso- eller vårdcentral, som samordnar patientens vård. Alla ska kunna välja en fast läkarkontakt i primärvården, enligt hälso- och sjukvårdslagen. Det finns däremot inga krav när det gäller vilken specialitet som läkare ska ha, enligt lagen. Men regeringen har tidigare skrivit i en proposition  att en fast läkarkontakt bör vara specialist i allmänmedicin, barn- och ungdomsmedicin eller geriatrik, alternativt ha annan likvärdig kompetens eller fullgöra specialisttjänstgöring i allmänmedicin.

I november kommer Nationella vårdkompetensrådet och Socialstyrelsen att lägga fram konkreta förslag på vad som behöver göras för att stärka kompetensförsörjningen i primärvården.

Läs också:

Nytt verktyg för att beräkna hur många patienter en fast läkare kan ha

Tänkargrupp: så kan alla få fast läkare om fem år

Satsning på ST-läkare ska stärka vårdcentraler i Jämtland