Uppföljningen av den svenska hälso- och sjukvården gäller för åren 2016–2020 och syftet är att mäta utvecklingen över tid när det gäller goda hälsoutfall, personcentrerat arbetssätt, tillgänglighet, effektivitet och jämlikhet.

Uppföljningen jämför också den svenska hälso- och sjukvården med nio andra jämförbara EU-länder samt med snittnivån i EU.

– Vår nationella uppföljning sammanställer den mest aktuella och tillförlitliga statistiken över hur hälso- och sjukvården fungerar. Den gör det möjligt att följa utvecklingen över tid, och är ett viktigt underlag för beslutsfattare när det gäller såväl aktuella som framtida utmaningar, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, i ett pressmeddelande.

En slutsats är att den svenska hälso- och sjukvården presterar väl när det gäller hälsoutfall. Exempelvis uppger över 80 procent av patienterna i Sverige att de upplever att deras behov av vård tillgodoses.

Dessutom minskar den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten, det vill säga den dödlighet som bedöms kunnat undvikas genom medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling. Här presterar också Sverige bättre jämfört med de flesta länderna i undersökningen.

2017 hade Sverige 67 åtgärdbara dödsfall per 100 000 invånare jämfört med EU-snittet på 92.

Samtidigt pekar myndigheten på att det finns flera utmaningar, bland annat när det gäller väntetider till vård.

Andelen patienter i Sverige som får ett första besök i vården (exklusive akutmottagning) inom fem dagar ligger på 62 procent. Det kan jämföras med Nederländerna där motsvarande siffra är 91 procent.

Andelen personer som fått vänta mer än 90 dagar på operation är också högre i Sverige än i flera av jämförelseländerna. I Sverige uppger 75 procent av patienterna att de fått en planerad operation inom 90 dagar. Det kan jämföras med Tyskland, Schweiz och Frankrike där motsvarande siffra är över 90 procent.

Det finns också stora regionala skillnader när det gäller väntetiderna. I Jämtland Härjedalen var andelen patienter som väntat högst 90 dagar på operation eller åtgärd i den specialiserade vården 36 procent. Det kan jämföras med Halland där motsvarande siffra var 85 procent.

Enligt Vård- och omsorgsanalys kan väntetiderna ha påverkats negativt av pandemin, men samtidigt pekar man på att Sverige redan innan pandemin hade ett lågt resultat för väntetiderna.

När det gäller skillnaden i hälsoutfall mellan olika grupper, exempelvis grupper med olika utbildningsnivåer, har den minskat något över tid. Men enligt Vård- och omsorgsanalys är skillnaderna fortfarande stora och arbetet med att utjämna dessa skillnader måste fortsätta.

Ta del av uppföljningen från Vård- och omsorgsanalys på myndighetens webbplats.