– En vårdgaranti i sig leder inte till att vi vänder väntetidsproblematiken, men vårdgarantin är viktig för patienten. Vårdgarantin ska följas, slog utredaren Gunilla Gunnarsson fast när hon lämnade över utredningens förslag till socialminister Lena Hallengren (S) under en pressträff.

Hon föreslår en rad skarpa förändringar i vårdgarantin, både när det gäller primärvård och specialiserad vård. I primärvården handlar det bland annat om:

  • Återgång till medicinsk bedömning inom sju dagar. I dag gäller tre dagar.
  • Undersökning inom 60 dagar. Ingår inte i vårdgarantin i dag.
  • Behandling inom 90 dagar.

– Det är långa tidpunkter. Naturligtvis vill vi inte att det ska finnas några som väntar den här tiden men vi har valt att sätta tiderna på samma sätt som i specialiserad vård, sa onkologen Gunilla Gunnarsson, som tidigare varit nationell cancersamordnare och RCC-ordförande.

När det gäller specialiserad vård föreslås bland annat:

  • Medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad sjukvårdspersonal inom 60 dagar. I dag gäller 90 dagar.
  • Undersökning inom 60 dagar. Ingår inte i dag.
  • Behandling inom 90 dagar.

– Sammantaget är det här fler delar av vårdkedjan, det är kortare tidsgränser och det ger en mer likformighet mellan primärvård och specialiserad vård, sa Gunilla Gunnarsson.

Dessutom föreslås att patienten ska få information om tidpunkten för sin vård inom 14 dagar.

–Det handlar om undersökning och behandling i primärvården och om bedömning, undersökning och behandling i den specialiserade vården. Det här kräver ju lång schemaläggning. Det är viktigt att arbeta så att vi får det, sa Gunilla Gunnarsson.

Förändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2025.

– Det här gör vi för att man ska ha tid på sig att arbeta med de här frågorna, sa Gunilla Gunnarsson.

Utredningen föreslår också flera nya bestämmelser i patientlagen. Det handlar bland annat om krav på att patienten ska informeras om vem som är hens fasta vårdkontakt och fasta läkarkontakt om sådana har utsetts. Patienten ska också få information samlat och digitalt.

För att säkra kompetensförsörjningen framöver – och till exempel få fler läkare i primärvården – vill utredaren också att en regionaliserad läkarutbildning, där läkarstudenterna gör sina sista år i en annan region än där universitetssjukhuset finns, ska övervägas för hela Sverige.