Fortfarande är det flera regioner som brottas med att få ihop bemanningen i vården inför sommaren. Läkartidningen har gjort en rundringning till ett urval läkarföreningar och hos dessa finns en stor oro över att brist på sjuksköterskor och färre vårdplatser kommer påverka både patientsäkerhet och arbetsmiljö.

Enligt Niklas Theorin, ordförande för Östergötlands läkarförening, är vårdplatsläget på sjukhusen och bemanningen i primärvården sämre än tidigare somrar.

– Det är cirka 20 till 25 procent färre vårdplatser på Vrinnevisjukhuset jämfört med förra sommaren. Det här är en ytterligare sänkning av nivån.

Förra året var det som lägst 200 platser och i år kommer det att vara omkring 160 till 165 platser när det är som lägst, enligt Niklas Theorin.

Hur stor är oron för vårdkvaliteten?

– Mycket, mycket stor. Framför allt för oss som jobbar i akut verksamhet 24/7. Vi efterlyser stöd och riktlinjer från ledningen här, men det låter vänta på sig. Vi måste också ha ett bra utredningsarbete och sociala insatser. Ingen ska behöva vara kvar på sjukhuset för att det inte finns hjälpmedel och hemtjänst i kommunerna, säger Niklas Theorin.

Örebro läns läkarförening uppger att denna sommar innebär den sämsta situationen någonsin.

– Vi kommer under en stor del av sommaren ligga på ett historiskt lågt antal vårdplatser, lägre än förra sommaren som var den sämsta hittills, skriver Lars Edling till Läkartidningen.

I Region Västernorrland visade en riskanalys under våren att man aldrig tidigare hade stått inför en så svår bemanningssituation som nu. Medelpads läkarförenings nyvalde ordförande Ville Sjögren säger att läget i stort sett inte förbättrats sedan analysen gjordes.

– Det går inte på förhand säga att X eller Y kommer att hända, men det ska mycket till ifall det inte ska ske någon incident, säger han.

Av riskanalysen framgår att normallägets 457 vårdplatser inom den somatiska vården bantas till 176. Förra sommaren var 251 vårdplatser öppna. Iva kommer till exempel stänga två av sex platser.

De allvarligaste av de potentiella konsekvenserna i riskanalysen är dödsfall eller bestående funktionsnedsättningar. Läkarföreningsordföranden upprepar vårens kritik om att sommarsituationen är ovärdig ett land som inte är mitt uppe i en katastrof.

Har det klarnat om vilka prioriteringar ni ska jobba efter?

– Nej, man får improvisera för att ge den mest nödvändiga vården till dem som behöver det bäst. Det kommer att sätta en väldig press på läkare i jourledet.

Samtliga sju lokalordföranden som Läkartidningen varit i kontakt med säger att det pressade läget i stort sett beror på sjuksköterskebristen. Ett undantag är Norrbotten som också lyfter fram bristen på läkare.

En enkät som SVT gjorde förra veckan visar att även många regionledningar bedömer att situationen är extra pressad i år. 13 av 21 regioner svarar att bemanningssituationen är svårare än vanligt. Detta trots att alla regioner erbjudit sjuksköterskor och annan omvårdnadspersonal mer betalt ifall de flyttar sin semester.

I Region Västerbotten har sjukvårdsledningen sagt att länets tre sjukhus ska stänga cirka 30 procent av vårdplatserna. Men det är en sanning med modifikation, menar den lokala läkarföreningen.

– Om man tar de tyngre klinikerna, som kirurgi och medicin, har vi en halvering av antalet vårdplatser. Det är riktigt illa, säger Cecilia Nordenson som är ordförande för Västerbottens läns läkareförening.

Även ortopedi- och infektionsavdelningarna drar ner med nästan 50 procent.

Hon har svårt att bedöma om det blivit sämre i Västerbotten under de senaste två åren, men det är sämre än för ungefär tio år sedan, förklarar Cecilia Nordenson och lyfter fram situationen för cancerpatienterna.

–  Inom min sektion har vi behov av att operera sex till åtta cancerpatienter i veckan för att det inte ska uppstå köer. Men fram till en bra bit in i augusti kommer vi bara att kunna operera tre eller fyra personer i veckan. Köerna kommer att öka.

Detta beror på att det är oerhört svårt att skicka cancerpatienter till kirurgi i andra regioner under sommaren.

– Det finns inte operationsutrymmen någonstans nästan, säger hon.

I Värmland har samtliga specialistläkare på medicin- samt hjärt- och akutmedicinkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad skickat ett upprört brev till sjukvårdsledningen, som SVT Värmland var först att berätta om.

Läkarna skriver att risken för undvikbara dödsfall är uppenbar och de vill ha en prioriteringslista av ledningen som de kan hänvisa till i det dagliga arbetet. Värmlands läkarförening har ännu inte sett brevet, men håller med om att patientsäkerheten kan påverkas på grund av sjuksköterskebristen.

– Vårdplatserna kommer vara mycket färre än under förra sommaren. Det kommer bli en tuff sommar för våra medlemmar med mycket etisk stress då man inte kan lägga in patienter som man skulle vilja, skriver Christofer Lindholm, ordförande i Värmlands läkarförening, i ett mejlsvar.

Enligt bemanningsplanen kommer Region Värmland vid vissa tillfällen att ha 15 till 20 procent färre vårdplatser än förra året.

Västra Götalands läkarförenings ordförande Emelie Hultberg säger att vårdplatssituationen där är mycket dålig.

– Det är riktigt illa och det ser ut att bli sämre än tidigare somrar. De läkare som kommer att få jobba i kaoset som uppstår kommer att ställas inför svåra ställningstaganden och prioriteringar, säger hon.

Enligt läkarföreningens sommarutvärderingar har det blivit en stadigt sämre situation i Västra Götalandsregionen för varje år. Detta år lär inte bli ett undantag, berättar hon.

Även i Norrbotten är oron stor.

– Det har varit svårt inför många somrar, men man upplever denna sommar som värre än någonsin. De handlar inte bara om vårdplatserna utan om förmågan att täcka upp jourpass. I år finns inte alltid en angiven person i jourschemat, säger Gunilla Engström, läkarföreningens ordförande i Norrbotten.

Varför har då situationen förvärrats på många håll? Sjuksköterskebristen är ju inte ny. Enligt läkarföreningen i Värmland handlar det om flera saker: att trycket på avdelningarna har ökat under flera år, och att den förra ledningen hade en dålig personalpolitik.

– När pandemin slog till och arbetsmiljön blev än värre så började allt fler att säga upp sig. Det har således kommit över tid och accelererats av pandemin, säger Christofer Lindholm.

Emelie Hultberg i Västra Götaland menar också att problemen har att göra med en allt för tunn grundbemanning.

– Sommarsituationen beror mycket på att man har stora svårigheter att bemanna på ett bra sätt inom vården rent generellt, vilket beror på arbetsvillkoren och arbetsmiljön.

Ingen av de läkarföreningar som Läkartidningen varit i kontakt med har sett något större problem för medlemmarna att ta ut semester. Men i Region Västerbotten kommer vissa läkare att inte få fyra veckors sammanhängande semester, och de kommer kompenseras ekonomiskt för det. I Region Norrbotten uppger den lokala läkarföreningen att många medlemmar misstänker att de kommer att bli inringda från sin semester, eftersom planeringen bygger på ingenting oförutsett får hända och att ingen blir sjuk eller vabbar.