Marie-Louise Hänel Sandström (M):
»Det är lite synd att vi inte är fler läkare«
Marie-Louise Hänel Sandström är en av tre riksdagsledamöter som också är läkare. Hon toppar Moderaternas riksdagslista för Göteborgs kommun efter att ha blivit invald i riksdagen 2018. Hon hoppas nå resultat efter valet med initiativ för att stärka vården vid kognitiv sjukdom.
– Det är en fråga som jag drivit, till stor del med cancersjukvården som förebild för att skapa en nationell strategi. Jag ser ett stort behov av en mer sammanhållen vårdkedja och att stärka kompetensen för demenssjukdomar, säger Marie-Louise Hänel Sandström, som är en av ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott, där hon främst arbetar med högre utbildning och forskning.
Marie-Louise Hänel Sandström är även ersättare i socialutskottet, där hon driver vårdfrågor och sociala frågor.
Hon lyfter också fram arbetet för att underlätta för organdonationer och lagstiftning som stärker utsatta barns rättigheter – lag om vård av unga (»Lilla hjärtat«-debatten) – som viktiga frågor under sin första mandatperiod.
Marie-Louise Hänel Sandström engagerade sig redan i tonåren i ungdomspolitiken i Göteborg och är nu tjänstledig från sitt ordinarie arbete som specialist i allmänmedicin på en vårdcentral för riksdagsuppdraget.
Men pandemin har medfört mer jobb som läkare än hon hade räknat med.
– Det går inte att ta tjänstledigt från riksdagen, och pendling gör det svårt att hinna med att även jobba som läkare. Men under pandemin skedde mycket av riksdagsarbetet på distans, och då hade jag möjlighet att bidra med en hel del vaccinationsinsatser – både som medicinskt ansvarig och som vaccinatör.
Marie-Louise Hänel Sandström och Anders W Jonsson (Centerpartiet, Gävleborgs län) är de två läkare som står på valbar plats på riksdagslistorna i år.
– Det är lite synd att vi inte är fler läkare, som exempelvis den sjuksköterskegrupp som sitter i riksdagen – de är ganska många, även om jag inte kan det exakta antalet. Vår kliniska erfarenhet kan bidra med kunskap för de beslut om forskning och sjukvård som främst social- och utbildningsutskotten jobbar med.
Anni Juhl Nielsen (SD):
»Fast läkarkontakt är den viktigaste vårdfrågan«
Anni Juhl Nielsen engagerade sig i Sverigedemokraterna 2016, är ordförande för partiet lokalt i Mönsterås och står på plats 65 på SD:s riksdagslista för Kalmar län.
– Jag valde SD efter den så kallade flyktingkrisen 2015, när jag inte fick ihop styrande politikers budskap om att det inte spelar någon roll hur många vi tar emot samtidigt som jag i jobbet som distriktsläkare såg att svaga grupper inte fick den hjälp de borde ha rätt till i ett välfärdsland, säger Anni Juhl Nielsen.
Hon vänder sig emot att resonemanget skulle bygga på en »förfärlig människosyn« och tar sina egna rötter som exempel:
– Jag är uppvuxen i Danmark, och den politik som styrande socialdemokrater driver där ligger väldigt nära SD:s politik i Sverige. Man har landat i att en välfärdsstat inte går ihop med omfattande migration om man samtidigt misslyckas med integrationen.
Anni Juhl Nielsen är övertygad om att kritiken mot SD från andra partier håller tillbaka att bland annat läkare engagerar sig för partiet.
Men för egen del har hon inte märkt någon påverkan på karriären.
– Det kan nog bero på att man lokalt vet vem jag är och vad jag står för. Att jag som läkare engagerat mig för svaga grupper. Inte heller när jag sökt chefsjobb inom Region Kalmar län har jag upplevt att mitt SD-engagemang varit till nackdel eller att facken reagerat.
Sedan i fjol är hon formellt pensionär och kan fokusera mer på politiken som fullmäktigeledamot i Mönsterås, där SD är tredje största parti.
– Jag slutade vid 62 års ålder precis som planerat, men har fortfarande kvar en del uppdrag med handledning och LSS-frågor på min gamla hälsocentral.
Vilken blir den viktigaste vårdfrågan för kommande mandatperiod?
– Att vi når resultat med att fler får en fast läkarkontakt i primärvården och att det bidrar till bättre arbetsförhållanden. Det är en fråga där jag tycker att SD är pådrivande på ett bra sätt, och det är positivt att det börjar hända saker nu också med Socialstyrelsen, som angett 1 100 patienter per specialist som riktvärde.
Lars-Erik Olofsson (KD):
»Det är ett personalperspektiv som driver mig«
Lars-Erik Olofsson har under snart tio år som politiker gjort Kristdemokraterna till en maktfaktor i Jämtland. Nu hoppas han på ett historiskt riksdagsmandat.
– Men det blir inte för egen del, utan jag kommer även fortsättningsvis att fokusera på regionpolitiken, säger Lars-Erik Olofsson, infektionsläkare på Östersunds sjukhus.
Han är tredjenamn på KD:s riksdagslista i Jämtland – i praktiken andranamn, eftersom partiledaren Ebba Busch står som etta på alla KD-listor.
– Målet måste vara att vårt lokala toppnamn Stephen Jerand väljs in i riksdagen. Vi har sett en så positiv utveckling för partiet här i länet att det kan vara möjligt. Förrförra valet kom vi in i regionfullmäktige med två mandat, och i förra valet fick KD mer än dubbelt så många röster och fyra mandat, säger Lars-Erik Olofsson.
Han engagerade sig i politiken 2013 sedan regionen infört ett hastigt stafettläkarstopp.
– När det slog så hårt mot verksamheten gick det inte att bara sitta i fikarummet på jobbet och prata. Och det har hela tiden varit ett personalperspektiv som driver mig i politiken. Har jag inte med mig det jag ser och hör från kollegor i jobbet in i politiken så tappar jag min legitimitet.
– Ofta är det en filtrerad bild av verksamheten som når politiska sammanträden, och där behöver jag och andra som jobbar i vården bidra med hur det verkligen ser ut.
Kristdemokraterna var en del av den historiska koalition – ledd av Centerpartiet – som lett regionen sedan valet 2018, efter ett oavbrutet socialdemokratiskt maktinnehav.
Men förra våren lämnade KD samarbetet i protest mot främst regionens personalpolitik.
– Det är mycket som skötts dåligt, och man kan väl sammanfatta det med att Region Jämtland Härjedalen har ett enormt arbete att göra för att öka förtroendet och skapa tillit i organisationen.
Vilken ser du som den viktigaste vårdfrågan för kommande mandatperiod?
– På riksnivå vill vi nå resultat med ökad nationell styrning och avvecklingen av regionerna i sin nuvarande form. På regional nivå är det ett tydligt fokus på personalfrågorna som gäller om vi ska klara vården.
Michaela Björnebäck (L):
»Jag ser ett behov av att fler läkare engagerar sig«
Jämlik vård och professionell styrning av vården engagerar Michaela Björnebäck, som gick med i Liberala ungdomsförbundet under studietiden på läkarprogrammet i Umeå.
– Jag ser ett behov av att fler läkare engagerar sig i politiken. Det behöver inte vara partipolitiskt att man står på någon valsedel utan kan lika gärna vara att delta i diskussioner eller finnas med som bollplank mot regionpolitiker, säger Michaela Björnebäck, som står på 15:e plats på Liberalernas riksdagslista för Västerbottens län.
Efter studierna har hon återvänt till hemorten Lycksele som ST-läkare vid Lycksele lasarett.
– Jag försöker ta med mig erfarenhet från jobbet in i politiken och har inte upplevt några direkta svårigheter med att kunna avsätta tid för mina uppdrag.
– Främst handlar det om att jag sitter i regionens folkhögskolestyrelse, men jag är även ersättare i fullmäktige och har fått gå in som tjänstgörande vid ett par sammanträden under mandatperioden.
Vilken blir den viktigaste vårdfrågan för kommande mandatperiod?
– På regionnivå behöver fokus läggas på personalfrågor, att vara en attraktiv arbetsgivare och klara en jämlik vård
utifrån egentligen alla perspektiv, men där vården i glesbefolkade delar behöver ha hög prioritet i ett län som Västerbotten.
Michaela Björnebäck ser också i ett nationellt perspektiv vårdens organisation och ledning som viktiga frågor att driva politiskt.
– Liberalerna driver bland annat på om att få fler ämneskunniga i olika styrelser inom hälso- och sjukvård, och det tror jag skulle vara jättebra, att i viss mån avpolitisera ledning och styrning. Sedan handlar det också om ansvarsfördelning mellan stat och region och om det är hållbart med så många regioner i framtiden.
Anders W Jonsson (C):
»Att korta vårdköerna viktigaste frågan«
Anders W Jonsson har länge stått i rikspolitikens centrum i flera roller. En ny mandatperiod blir annorlunda för centerpartisten och barnläkaren från Gävle.
– Efter valet räknar jag med att det ska märkas ordentligt när jag inte längre kommer att vara gruppledare i riksdagen, säger Anders W Jonsson, som tidigare varit vice partiordförande och vikarierande partiledare.
Han är förstanamn på Centerpartiets riksdagslista för Gävleborgs län och beskriver det själv som ett förhållandevis säkert mandat.
– Jag hoppas få fortsatt förtroende efter valet att ansvara för sjukvårdsfrågorna i Centerpartiet. Just politiska sakområden tillsammans med min valkrets är det jag vill lägga mer tid på när jag får en friare roll, säger Anders W Jonsson.
Gruppledaruppdraget tar mycket tid, tillägger han, med allt från att vara adjungerad till bland annat partiledningen till att planera riksdagsarbete med talman och övriga gruppledare.
Men Anders W Jonsson, som riksdagsdebuterade 2010, har ändå lyckats frigöra mer tid för kliniskt arbete vid Gävle sjukhus.
– En vanlig månad är det ett jourpass, men vissa månader betydligt fler.
Vilken ser du som den viktigaste vårdfrågan för kommande mandatperiod?
– Att korta vårdköerna. De är oacceptabelt långa och behöver mötas med att öppna patientlagen för att ge patienten rätt att söka sig även till slutenvården i andra regioner.
– De täta kontakter jag har med privata vårdgivare ger en tydlig bild: de skulle kunna skala upp sin kapacitet, men hindret i dag är att regionerna inte remitterar. Ökad patientmakt genom lagstiftning bör också kombineras med en lättillgänglig väntetidsdatabas som stöd för patienten att få fakta om kortaste väntetiden, högsta kvaliteten och bästa bemötandet för exempelvis en knäartros.
Pär Asplund (MP):
»Viktigt att vi blir fler som delar på arbetet i vården«
Turerna kring bränslepriserna har gjort Pär Asplund ännu mer övertygad om ideologins betydelse i politiken. Han är riksdagskandidat för Miljöpartiet efter att ha blivit medlem igen
i början av förra året.
– Jag var medlem även på 90-talet och har i likhet med många andra funderat en hel del under mitt vuxna liv kring hur man ska bygga ett bra samhälle som ger livskvalitet för så många som möjligt.
– För mig blir det tydligt att ideologin måste finnas med i politiken. Det går inte att som andra partier utmåla sig som klimatförkämpar och sedan nästan tävla om att sänka dieselpriserna mest, säger Pär Asplund, som står som nummer sju på Miljöpartiets riksdagslista för Västerbottens län.
Han har blivit Umeå trogen sedan läkarstudierna och är verksam vid Norrlands universitetssjukhus som neuroradiolog och medicinsk chef för bild- och funktionsmedicin. Pär Asplund har också en doktorsexamen i klinisk neurovetenskap från 2019.
– Det är första gången jag står på en riksdagslista, men däremot avstår jag från att vara aktiv i regionpolitiken. Jag är mån om att det inte ska ifrågasättas att jag är en politiskt obunden tjänsteman på dagtid.
Vilken ser du som den viktigaste vårdfrågan för kommande mandatperiod?
– Att politiken gör det möjligt att vi blir fler som delar på arbetet. Det kräver utbildningssatsningar, och det kanske låter som att slå in öppna dörrar, men Miljöpartiet driver viktiga politiska förslag för att göra Sverige mer självförsörjande på vårdpersonal.
Pär Asplund är långt ifrån ensam om att vara läkare och kandidera till riksdagen för Miljöpartiet. Med totalt tolv kandidater är MP det parti som har flest läkare på sina riksdagslistor.
– Jag tror att det finns en gemensam nämnare att Miljöpartiets ideologi bygger på solidaritet utifrån en rad olika perspektiv – generationsgränserna, geografiskt, socioekonomiskt – och att en betydande andel av läkarkåren drogs till yrket av samma skäl.
– Men det har säkert också betydelse att vi driver frågor som är bra för folkhälsan: från klimatarbetet till att införa en folkhälsolagstiftning liknande den som finns i våra nordiska grannländer, säger Pär Asplund.
Sven Britton (S):
»En väl fungerande primärvård är viktigast«
Sven Britton är återigen ensam läkare på Socialdemokraternas riksdagslistor – tio år efter ett riksdagsinhopp som ersättare.
– Det blev knappt ett år i riksdagen, en väldigt intressant tid med duktigt folk i kammaren och bra debatter. Ska jag summera karriären så får det bli att läkare är roligast och riksdagsledamot näst roligast, säger Sven Britton, som i år står på 33:e plats på S-riksdagslistan för Stockholms kommun.
Varför blev det inte en fortsättning i riksdagen?
– Det bör du fråga andra, för själv hade jag gärna stått på valbar plats. Det är väl så enkelt att partiet inte tycker att de kan lita på mig – och de har de ju rätt i.
– Samtidigt känner jag mig som en god socialdemokrat. Jag får ofta frågan varför jag inte lämnar partiet när jag är kritisk till vissa delar av politiken, men det har aldrig varit aktuellt.
Vilken ser du som den viktigaste vårdfrågan för kommande mandatperiod?
– Att arbeta för en väl fungerande primärvård. Jag ska inte påstå att jag har någon färdig lösning, men i grunden handlar det om att jobba för kontinuitet och att även lönefrågor och lägre arbetstempo har betydelse. Kanske också att se över problematik med en mängd olika utförare. Felet kan i alla fall inte vara att arbetsområdet är tråkigt – det handlar ändå om medicinens kärna med ett fantastiskt intressant arbete.
Sven Britton är öppen för att på sikt avveckla regionerna, vilket annars är en fråga som främst Kristdemokraterna driver.
– Ser man att kommunikationen haltar mellan kommuner, regioner och rikspolitik så behöver någonting göras. Så jag är inte främmande för att den här triaden behöver brytas upp – förutsatt att det finns ett bra, handfast alternativ som ersättning, inte bara att avveckla regionerna på det nästan vulgära sätt som ibland föreslås från borgerligt håll.
Sven Britton är professor med infektionssjukdomar som specialitet och har så smått trappat ner arbetet.
– Jag har ju varit knuten till Cityakutens utlandsmottagning i Stockholm, och där kan man säga att jag fått sparken i samförstånd – vid 83 fyllda så kände vi båda parter att det var dags att sluta. Men jag har kvar en del forskning, bland annat. Jag älskar mitt jobb.
Sten Axelsson Fisk (V):
»Mitt parti står tydligt för mer resurser till sjukvården«
Ökade resurser till vården och en trygg finansiering har länge varit hjärtefrågor för Sten Axelsson Fisk.
– Sedan tonåren har jag varit aktiv i olika vänsterorganisationer, men partipolitiken är ganska ny för mig, säger Sten Axelson Fisk, som är femteplacerad på Vänsterpartiets riksdagslista för Skåne län södra.
Han är ST-läkare på kvinnokliniken vid Lasarettet i Ystad och disputerade i fjol vid Lunds universitet med en avhandling inom socialepidemiologi.
– Jag är vänsterpartist för att mitt parti så tydligt står för mer resurser till den offentliga sjukvården för att möta en mängd behov, som exempelvis en bra löneutveckling för alla vårdprofessioner och tillgång till vårdplatser. Det är den avgjort viktigaste frågan, enligt mig.
– Det handlar också om att ha svar på frågor kring varifrån pengarna ska tas, och där vill vi se skattehöjningar för de rikaste och bryta den utveckling som gjort Sverige till ett miljardärsparadis.
Sten Axelsson Fisk ser resursfrågan som om möjligt ännu viktigare när försvarsutgifterna ökar för att möta kraven på ett Nato-medlemskap.
– Det går nästan inte att beskriva den frustration man känner som vårdpolitisk aktivist när upprustningsivrare får igenom sin politik så snabbt, samtidigt som en hel pandemi med dess konsekvenser för folkhälsa och vårdpersonal inte gett någon dramatisk tillförsel av resurser.
Att motverka marknadstänkande inom vården och att försvara rätten till abort är också frågor som Sten Axelsson Fisk drivit i olika organisationer, bland annat Socialistiska läkare.
En plats i riksdagen ser han som avlägsen.
– Men däremot bör jag ha en chans att bli ersättare i regionfullmäktige om Vänsterpartiet gör ett bra val.
Läs även: Läkarna som vill ta klivet in i politiken efter valet
Siktar på regionfullmäktige: »Politiken ska vara en bisyssla«
(uppdaterad 2024-10-01)
