Region Uppsala ska från och med nästa år arbeta med att göra det möjligt att dölja medarbetares uppgifter i patientjournaler vid behov. Det framgår av »Program för säkerhet och beredskap i Region Uppsala 2023–2026«, som regionstyrelsen enhälligt antog den 31 maj.

– Vi måste jobba vidare med frågan och därför har vi med detta i programmet, säger regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M), till Läkartidningen

Regionstyrelsen får visst stöd för sin inriktning i en utredning som regionkontoret nyligen avslutat. Den visar visserligen att det saknas lagstöd för att dölja personalens identitet helt och hållet. Patientdatalagen säger nämligen att den som för patientjournal ansvarar för de uppgifter som finns där, och att journalen ska visa vem som gjort en viss anteckning i journalen. Lagen ger inget utrymme att frångå detta »även om uppgiften skulle kunna bidra till hot eller våld mot hälso- och sjukvårdspersonal«, skriver utredarna.

Utredningen kommer dock fram till att vårdgivaren har en möjlighet att begränsa direktåtkomsten till personalens identiteter för de patienter som går in via webben och 1177.se.

Men två saker talar emot en sådan linje, resonerar de. För det första kan patientjournaler begäras ut som allmänna handlingar och då skulle uppgifterna ändå lämnas ut. För det andra blir det svårare för patienterna att se vilka ändringar som görs i journalerna, vilket gör det svårare att upptäcka dataintrång. Dessa två omständigheter gör att tjänstemännen avråder från att dölja identiteten på vårdpersonal i journalen via nätet.

Regionstyrelsen har ändå kvar säkerhetsprogrammets skrivning om att man vill ge möjlighet till att dölja medarbetaruppgifter i journaler.

– Det vi skulle kunna göra, och det som vi vill titta vidare på, är att vid särskilda händelser begränsa tillgången till digitala identitetsuppgifter, även om det inte går att helt dölja uppgifterna. Det är därför vi har lagt in det i programmet. Vi vill under vissa omständigheter begränsa tillgången till uppgifterna i den digitala journalen, säger Emilie Orring (M).

Hon betonar att detta inte ska ske i vanliga fall, utan att det måste finnas skäl. Samtidigt måste det gå relativt snabbt att ta beslut om anonymisering, menar hon.

– Det ska inte ta veckor när man gör en bedömning om skälen finns där, säger Emilie Orring.

I säkerhetsprogrammet, som ska presenteras för regionfullmäktige den 14 juni, finns även skrivningar om utbildningsinsatser, utvecklade säkerhetsrutiner och systematiskt säkerhetsarbete med årliga uppföljningar.

Emilie Orring säger att regionen som en del av sitt säkerhetsarbete följer vad som händer med förslagen från betänkandet »En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner« (SOU 2022:2). Regeringens utredare föreslår där strängare straff för dem som begår brott mot yrkesgrupper med samhällsnyttiga funktioner. Bland annat föreslås ett förstärkt straffrättsligt skydd för hälso- och sjukvårdspersonal.

– ­Detta är något vi verkligen stödjer. Det är hög tid för ett bättre lagstöd vid den här typen av hot- och våldssituationer. Vi ser att det hårdnande samhällsklimatet är väldigt allvarligt, säger regionstyrelseordföranden.

Förslagen från regeringens utredning är ute på remiss och ska enligt plan träda i kraft 1 juli 2023.

Läs mer: Uppsala ska utreda om namn på vårdpersonal kan döljas i journaler