– Det är väldigt tydligt att många läkare forskar på sin fritid. Det är inte hållbart i längden. Forskning är viktigt för att vi ska ha en hälso- och sjukvård som ligger i framkant och fortsätter att utvecklas. Men vården ska inte vara beroende av att läkare bedriver forskning på sin fritid, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet.
Läkarförbundet har i en färsk enkätundersökning tagit tempen på hur situationen ser ut för forskande läkare i Sverige. Närmare hälften av de 10 000 medlemmar som har fått enkäten har svarat och av dem uppger knappt 30 procent att de forskar.
Resultaten visar att mer än 70 procent av de forskande läkarna i enkäten vill forska mer än vad de gör i dag. Samtidigt uppger många att de har svårt att har svårt att få tid och förutsättningar för forskning.
Sofia Rydgren Stale konstaterar att resultaten på många sätt bekräftar den bild som hon haft.
– Nu har vi nya skarpa data. De kommer att vara ett viktigt stöd i vårt påverkansarbete framöver, säger hon.
Enligt resultaten uppger alltså drygt en tredjedel av dem som inte har forskning inskrivet i sitt anställningskontrakt att de löser finansieringen genom att forska på sin fritid.
Nästan lika många av dem som faktiskt har en förenad anställning eller forskning inskrivet i kontraktet uppger att de inte får tid att forska i den utsträckning som de blivit lovade. Närmare hälften säger att forskningstid dras in varje månad eller några gånger per år på grund av bemanningsproblem. 85 procent av dem med forskning och undervisning i sitt uppdrag uppger dessutom att de genomför undervisning på obetald tid.
– Omfattningen har vi inte riktigt haft koll på innan. Jag har fått signaler om det från enstaka individer tidigare, men vi har inte haft något material på det tidigare. Jag tycker att det är ganska skrämmande att så många forskar och undervisar på obetald tid.
Av resultaten framgår även att ungefär var tredje forskande läkare som svarat tycker att de har fått sämre möjligheter att forska under pandemin. Enligt Sofia Rydgren Stale har Sverige skaffat sig en forskningsskuld som riskerar att avstanna vårdens utveckling.
– På ett plan är det inte oväntat, med tanke på att pandemin ställde så höga krav på omställning av hälso- och sjukvården. Samtidigt har pandemin satt fokus på hur viktig forskningen är för att vi ska ha en välfungerande hälso- och sjukvård, säger hon.
Enkäten har besvarats av ett begränsat antal läkare. Hur väl speglar resultaten verkligen tror du?
– Jag bedömer att resultaten av enkäten speglar erfarenheterna bland våra medlemmar relativt väl. 10 000 läkare har fått enkäten, vilket är en hyfsat stor del av vår medlemskår och med den här svarsfrekvensen har vi runt 5 000 svarande.
Det kanske viktigaste för att förbättra villkoren för forskande läkare är tjänster där man faktiskt kan kombinera kliniskt arbete och forskning, enligt Sofia Rydgren Stale. Hon konstaterar samtidigt att den nu aktuella enkätundersökningen tydligt pekar på att en sådan tjänst inte är någon garanti för att man ska få den forskningstid som utlovats.
– Det är viktigt att regionerna tar sitt forskningsansvar. Där tycker vi att staten måste både tydliggöra regionernas ansvar och följa upp att de tar det. Regionerna måste ha tillräckligt hög bemanning i sin verksamhet för att säkerställa att läkare kan bedriva den forskning som de blivit lovade att få göra, säger Sofia Rydgren Stale och fortsätter:
– I slutänden handlar det om att vi ska ha en bra hälso- och sjukvård som kommer patienterna till del.
