I dagsläget har kommuner rätt att anställa läkare till strategiska roller, men inte för att arbeta med rena patientkontakter. Det kan dock komma att förändras med den utredning som ska presenteras före månadsskiftet. Efter att pandemin tydliggjort brister inom äldreomsorgen har röster höjts, bland annat från Coronakommissionen, om att ge kommunerna möjlighet att skaffa egna läkare. 

Men är kommunerna själva intresserade av att anställa läkare? Svaret är »nja«. I Läkartidningens enkät till kommunstyrelsernas ordförande i samtliga Sveriges 290 kommuner uppger hälften av de strax över 100 svarande att de inte vill anställa läkare för kommunens läkarinsatser. Knappt hälften svarar nej även på frågan om att anställa läkare med övergripande medicinskt ansvar för den kommunala vården – något som såväl Läkarförbundet som Distriktsläkarföreningen och Sjukhusläkarna ställer sig positiva till.  

Christian Sonesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp, säger att han inte kommer att »slåss aktivt« för rätten till egna läkarinsatser, men menar att det finns en poäng i att ha en eller flera läkare som känner de äldre i kommunen väl. Där­emot är han mer osäker på om det vore klokt att anställa en medicinskt ansvarig läkare. 

– Det är mer komplext. Ju högre upp du går i sjukvårdshierarkin, desto svårare kan det bli att hitta någon med den breda kompetens som krävs, säger han. 

Ett vanligt argument mot kommunala läkare över lag hörs från Bengt Hilmersson (C), kommunstyrelsens ordförande i Vårgårda.

– Vi är en liten kommun och läkaren skulle inte få några kollegor. Det skulle bli ett ensamt och inte särskilt attraktivt arbete. Jag tror att vi löser frågan bättre genom samarbetsavtal med regionen, säger han.

Lars Altgård (S) i Lessebo håller med.

– Vårdcentralerna i kommunerna här runt omkring har jätteproblem med att rekrytera, så man kan bara tänka sig hur svårt det skulle bli att få folk till en kommunal verksamhet. Vi skulle inte heller vara en bra chef, vi har helt enkelt inte kompetensen för att arbetsleda en läkare. 

Men ett tjugotal kommuner är av en annan åsikt. Stockholm, som redan förra hösten anställde en läkarstrateg, skulle gärna även ha möjligheten att själva utföra läkarinsatser, skriver kommunstyrelsens ordförande Anna König Jerlmyr (M) i en kommentar. Hon menar att egna läkare skulle stärka den medicinska kompetensen, vilket vore positivt för de äldre. 

»Inom detta område har vi sedan förra året brutit ny mark i Stockholm, genom stadens anställning av en kommunal läkarstrateg. Hur detta kan utvecklas i framtiden återstår att se, men det är en intressant fråga som ska utvärderas«, skriver hon. 

Även Örebro har valt att redan nu anlita en läkare för strategiska uppgifter och kommunalrådet Marie Brorson (S) hoppas att den rollen görs permanent framöver. 

– Vi har jätteduktiga sjuksköterskor och MAS och MAR som gör ett utmärkt jobb, men det här är ett komplement som får in ytterligare en professions tankar i det hela. Det är nog så viktigt med tanke på hur pass mycket avancerad vård vi numera har i kommunen, säger hon.

Hon är även positiv till att anställa läkare för kliniskt arbete. 

– Ja, absolut, för vi har många svårt sjuka äldre. Men man måste fundera på hur det skulle utformas i så fall, för det är viktigt att man har så pass många läkare att de får kollegor. Annars blir det sårbart om läkaren skulle bli sjuk. 

Även kommunstyrelsens ordförande i Västerås, Staffan Jansson (S), skulle vilja se kommunala läkare för kliniskt såväl som strategiskt arbete. 

– Med mer avancerad vård i kommunerna än tidigare behöver vi kunna möta upp med rätt kompetens för att vården ska hålla god kvalitet, säger han. 

Han öppnar samtidigt för fler möjliga läkarroller. 

– Vi skulle också behöva läkare som stöd vid bedömningar inom LSS och annan myndighetsutövning, för att se till att de bedömningar vi gör blir mer rättssäkra. 

Många av de tillfrågade i enkäten har lyft fram potentiella svårigheter med läkarrekrytering, särskilt för små kommuner. Det är ett argument som Marie Oudin (M) i Kristinehamn vänder sig emot.

– Jag tänker att det inte alls skulle behöva vara så svårt. Man hör ofta att läkarna har ett så stort arbetsområde. Kanske finns det en geriatriker här i Kristinehamn som skulle tycka att det vore at­traktivt att få arbeta smalare och närmare hemmet. 

I Mellerud, med färre än 10 000 invånare, ser kommunalrådet Morgan E Andersson (C) möjligheter trots den ringa storleken. Sedan några år tillbaka delar kommunen socialchef med Bengtsfors, och Morgan E Andersson tror att liknande samarbeten kan vara lösningen för många små kommuner. 

– Kanske kan vi göra gemensam sak med andra kommuner och anställa läkare tillsammans. 

Han betonar dock att åsikten är hans personliga.

– Jag har förstått att läkare i kommunal regi är en »big no-no« för Centerpartiet. Men jag tycker att det handlar om att kunna leverera kvalitet i välfärden till våra invånare. Hur ofta hör man inte att en enskild patient eller brukare har hamnat mellan stolarna? Delat ansvar kan i värsta fall bli ingens ansvar, säger han.

Läs även:
Läkarstrateg blir språkrör för kommunal äldrevård i Örebro