– Vi går ju och håller andan inför 14 juli, säger Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty, till Läkartidningen.

Då ska domen falla i tingsrätten i Stockholm, där en före detta fångvaktare står åtalad för medverkan i fängelsemassakrerna i Iran 1988. Amnesty har i en analys kommit fram till att Iran håller Ahmadreza Djalali, forskare i katastrofmedicin vid Karolinska institutet, som diplomatisk gisslan för att påverka rättsprocesser i Sverige samt Belgien, där en annan iransk medborgare nyligen fälldes.

Ahmadreza Djalali kom till Sverige 2009 och är svensk medborgare sedan 2018. Under en föreläsningsresa i Iran i april 2016 greps han misstänkt för spioneri. Först efter sju månader fick han träffa sin advokat. 2017 dömdes han till döden efter en process som stora delar av världssamfundet fördömt.

Enligt Maja Åberg finns risken att Ahmadreza Djalali avrättas som hämnd om den åtalade tidigare fångvaktaren fälls i Stockholms tingsrätt.

– Det är en viktig tid just nu. Det finns ett fönster för Sverige och EU att trycka på. Och det är oerhört viktigt att de gör det, eftersom ingen vet vad som händer den 14 juli, säger Maja Åberg.

Hon träffade utrikesdepartementet i förra veckan. De vill inte gå in på detaljer i ärendet, men intygar att det pågår ett intensivt arbete.

Vad vill ni se i form av påtryckningar?

– En av de rekommendationer som Amnesty har, är att Sverige tillsammans med Belgien ska undersöka om den här situationen kan definieras som ett gisslantagande enligt FN:s gisslankonvention, och i så fall ställa de skyldiga inför rätta.

I början av maj meddelade iranska myndigheter att Ahmadreza Djalali skulle avrättas senast den 21 maj. Men när det datumet passerats var den svenske forskaren fortfarande vid liv. I samband med det uppgav hans advokat Helaleh Moussavian att hon begärt en ny rättegång. Men sedan dess har det varit tyst. Amnesty har inte hört något, vare sig från Ahmadreza Djalali själv eller från iranska myndigheter.

Människorättsorganisationen genomför sedan den 10 juni en så kallad blixtaktion, med en vädjan till Irans chefsdomare. Sedan tidigare bedriver Amnesty också en namninsamling, som nu kommit upp i 155 000 underskrifter.

Genom åren har flera organisationer, både i Sverige och utomlands, krävt att Iran släpper forskaren. Nu senast i tisdags skrev alla 37 rektorer för lärosätena i Sveriges universitets- och högskoleförbund på SvD Debatt, att hela omvärlden behöver skicka en tydlig signal till Iran att släppa Ahmadreza Djalali fri. De menar att rättsprocessen inte bara är ett övergrepp mot Ahmadreza Djalali och hans familj, utan »också en oacceptabel attack mot akademisk frihet, mänskliga rättigheter och bortom all rimlig rätts­säkerhet«.

I debattartikeln uppmanar de världens regeringar, akademiska kollegor, samt internationella och mellan­statliga organisationer, att använda alla tänkbara kanaler för att kommunicera direkt med iranska makthavare om Ahmadreza Djalalis fall, och öka trycket på Iran att respektera mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.

 

Läs även:

Djalali vid liv – nu kräver advokat ny rättegång

FN, EU och läkarorganisationer kräver att Djalali släpps fri

KI-rektorn på demonstration: »Ett universellt stöd för Djalali«

Djalalis fru vill ha möte med utrikesministern

SLF och WMA kräver att Djalali friges

Datum satt för Djalalis dödsstraff