Bakgrunden till att regeringen i morgon, torsdag, ska ta beslut om en lagrådsremiss med de nya förslagen är att beredskapen inom vården varit eftersatt under lång tid, sa socialminister Lena Hallengren (S) på en presskonferens i dag.

– Under flera decennier har krisberedskapen i vården successivt urholkats, dels genom en aktiv neddemontering, och dels genom ökad privatisering och fragmentisering, sa socialministern.

Detta har ökat riskerna för störningar inom vårdens försörjningskedja, vilket blev uppenbart under inledningen av pandemin, enligt Lena Hallengren.

– Alldeles för få kommuner och regioner hade en rimlig robusthet i sina verksamheter, konstaterade socialministern när hon presenterade förslagen.

Lagrådsremissen är en del av ett pågående större arbete som intensifierats av de tre betänkanden som utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap har lagt fram. Ett av förslagen ska tydliggöra vilken beredskap som vårdgivarna ska ha när det gäller tillgång till sjukvårdsprodukter.

I dag står det i lagen att vårdgivarna ska tillhandahålla den utrustning som behövs för att en god vård ska kunna ges på platser där man bedriver sjukvård. Detta bör förtydligas enligt regeringen. Det ska klart och tydligt framgå att sjukvårdsprodukter ska ingå i begreppet utrustning. »Med sjukvårdsprodukter menas läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial«, skriver regeringen. Tanken är att förtydligandet också ska underlätta Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsarbete, eftersom det blir lättare att bedöma om kraven inte följts.

Det andra paketet av lagförslag rör läkemedelstillgången.

– Vi föreslår att öppenvårdsapoteken ska få en lagerhållningsskyldighet. Det är något som saknats sedan avregleringen av apoteksmarknaden, sa socialministern.

Tillgången ska kontinuerligt följas upp av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

Läkemedelstillgången ska också säkras genom att Läkemedelsverket får ökade befogenheter. Bland annat handlar det om att de vid behov får utfärda sanktionsavgifter till företag som inte inom rimlig tid meddelar att de kommer att upphöra med försäljningen av ett visst läkemedel.

I samband med presentationen av lagrådsremissen meddelade regeringen också att de ger fem nya uppdrag till Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och länsstyrelserna.

Socialstyrelsen ska ta fram information och rekommendationer om »egenberedskap« när det gäller läkemedel och medicintekniska produkter för behandling av kronisk sjukdom eller kroniskt tillstånd. Myndigheten ska dels vända sig läkare och andra yrkesgrupper inom vården, dels direkt till patienter. Budskapet ska vara att patienter med kroniska tillstånd ska ha tillgång till läkemedel och sjukvårdsmaterial för minst en månads förbrukning i hemmet.

– Samhället ska finnas där men du som medborgare har också ett ansvar, sa Lena Hallengren med anledning av detta uppdrag.

Socialstyrelsen får dessutom följande uppdrag på sitt bord:

  • att utreda, och komma med förslag på, hur ett register över blodgivare kan utformas och förvaltas. Man ska även utreda hur förutsättningarna för hur en utökad plasmagivning, inhemsk produktion och lagerhållning av frysta trombocyter kan genomföras.
  • att tillsammans med Läkemedelsverket stärka öppenvårdsapotekens beredskap gällande utlämning av läkemedel, bland annat ska myndigheten se över hur störningar i driften kan hanteras.
  • att kartlägga och analysera befintliga skyddade utrymmen och lokaler avsedda för hälso- och sjukvård, bland annat vilka som kan och bör rustas upp.

Det femte uppdraget får länsstyrelserna. De får i uppdrag att utgöra ett regionalt stöd till kommunerna i deras arbete med den kommunala hälso- och sjukvårdens krisberedskap samt socialtjänstens krisberedskap.