De båda »listettorna« Marie-Louise Hänel Sandström (Moderaterna, Göteborgs kommun) och Anders W Jonsson (Centerpartiet, Gävleborgs län) kan räkna med ytterligare en fyraårsperiod i riksdagen. I övrigt står de läkare som kandiderar till riksdagen långt från valbar plats.

Liberalernas Barbro Westerholm är i dag en av tre läkare i riksdagen, men hon kandiderar inte i höst.

– Det är väldigt synd att det inte finns fler läkare, eller för den delen också sjuksköterskor, i rikspolitiken. Men vi har faktiskt alltid varit få – tre eller som högst fyra. I alla fall en läkare eller sjuksköterska per parti skulle vara värdefullt i beslutsfattandet, och särskilt för att bidra med yrkeskunskap i social-, socialförsäkrings- och utbildningsutskotten, säger Barbro Westerholm.

– Jag förstår ju svårigheterna. Utvecklingen går så fort i läkaryrket med nya behandlingsmetoder. Det blir ett tapp att vara borta i fyra år. Kan man som Anders W Jonsson gå in på helger eller sommarvikariat så är det jättebra, men alla har inte den möjligheten – och särskilt inte om man har växande familjer. 

Illustration: Pia Koskela

Antalet läkare som kandiderar för något av riksdagspartierna är på samma nivå som 2018: 42 politiker. 

Totalt – med läkare som representerar partier utanför riksdagen – är det 48 läkare på riksdagsvalsedlarna, och med en övervikt för manliga läkare (30, mot 18 kvinnor).

Miljöpartiet är partiet med flest läkare: tolv, att jämföra med endast två vid förra valet. 2018 var Kristdemokraterna störst med 14 läkare.

Stora partier som Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har även i år endast en läkare vardera på riksdagslistorna.

I flera val har Sven Britton varit den läkare som finns med på Socialdemokraternas riksdagslistor. 

– Jag ska inte säga att Socialdemokraterna är ett antiintellektuellt parti, men tyvärr är det nog ingen tillfällighet. Vi har få akademiska företrädare. Inte så att det står skrivet någonstans att det bör vara så, men man får känslan att akademisk utbildning inte är den merit som det borde vara, säger Sven Britton.

Anders W Jonsson ser det inte som anmärkningsvärt att riksdagen får färre läkare.

– Jag tror att vi har varit fyra som mest, och nu slutar ju Barbro och vi blir sannolikt två. Men jämför man antalet läkare och röstberättigade så går det knappast att säga att vi är politiskt underrepresenterade.

Kring midsommar räknar Barbro Westerholm, som snart fyller 89 år, med att i praktiken avsluta riksdagsuppdraget efter totalt 27 år, fördelat på två omgångar, och som äldsta ledamot.

I stället blir det fokus på att skriva en bok om åldersdiskriminering och att påverka politiken från en annan plattform.

– Med pensionsorganisationerna som bas, i mitt fall SPF, ser jag möjligheterna att driva på politiken som väl så goda som att sitta i riksdagen. Så det är en frihet i debatten som jag ser fram emot, säger Barbro Westerholm.

 

Åtta läkare som kandiderar:
»Det är lite synd att vi inte är fler läkare i riksdagen«

Läs även:
Siktar på regionfullmäktige: »Politiken ska vara en bisyssla«

Miljöpartiet har flest kandidater

Totalt 48 läkare (30 män och 18 kvinnor, med en snittålder på 57 år) kandiderar till riksdagen. Fördelningen bland riksdagspartierna (42 läkare) är:

  • Miljöpartiet: 12
  • Moderaterna:  8
  • Centerpartiet: 7
  • Kristdemokraterna: 7
  • Liberalerna: 3
  • Vänsterpartiet: 3
  • Socialdemokraterna: 1
  • Sverigedemokraterna: 1

Uppgifter om kandidaterna kommer från Valmyndighetens webbplats. Vissa valsedlar anger inte yrken, vilket innebär att det kan finnas fler läkare på riksdagsvalsedlarna.