Läkartidningen skrev 2019 om att Region Stockholm satsat 20 miljoner kronor på externa kvalitetsgranskningar av läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST). Målet var att en majoritet av verksamheterna som utbildar ST-läkare ska granskas inom fyra år.

Verksamheterna får en särskild ersättning för att genomföra granskningar enligt SPUR-modellen. Den går ut på att läkarprofessionen själv granskar vårdgivaren med hjälp av utbildade inspektörer från respektive specialitetsförening.

Sylf Stockholm beskrev satsningen som mycket angelägen eftersom relativt få verksamheter hade genomgått externa granskningar 2019. Särskilt illa såg det ut inom primärvården.

Pandemin har bromsat de externa granskningarna. Men sedan 2019 har drygt hälften av Region Stockholms ST-utbildande enheter – runt 250 enheter – kvalitetsgranskas.

Nu fördjupas den pågående granskningen genom ett utvidgat avtal som innebär att även AT-utbildningen och själva organisationen för regionens ST-utbildning ska analyseras.

– Jag är mycket glad att det finns ett stort intresse för dessa övergripande analyser ute bland verksamheterna och för att vi på detta sätt har möjlighet att utvidga regionens satsning på centralt finansierade SPUR-granskningar, säger Tora Almquist, utbildningschef på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm, i ett pressmeddelande.

Enligt Socialstyrelsens krav ska kvaliteten i ST granskas och utvärderas av en extern aktör. Myndigheten har även sagt att det bör ske vart femte år och att vårdgivaren ska åtgärda eventuella brister.

Det finns däremot inga krav på att AT-utbildningen ska genomgå extern granskning, och det är ovanligare att det görs. Men 2019 granskades exempelvis AT på Skånes universitetssjukhus enligt SPUR-modellen.

Stockholm har länge utbildat få AT-läkare sett till sin storlek, men regionen har den senaste tiden ökat antalet AT-tjänster. Målet med granskningen är enligt Tora Almquist att säkerställa att allmäntjänstgöringen håller en jämn och hög kvalitet oavsett var AT-läkaren är placerad.

Sveriges yngre läkares förening (Sylf) välkomnar beskedet. »Vi tycker att det är bra att kvalitetssäkra AT-utbildningen för dessa unga läkare. Särskilt när så många som en femtedel av yngre läkare uppgett att de överväger av lämna yrket, enligt SYLFs AT-rapport 2021. Det är viktigt att fånga upp eventuella brister i arbetsmiljö, tillgång till handledare och i utbildningen för att kunna åtgärda dessa«, skriver yrkesföreningen i en kommentar.
De övergripande analyserna av ST-organisationen syftar enligt Tora Almquist till att ge  verksamheterna en gemensam bild av hur utbildningen fungerar och synliggöra hur viktigt det är med utbildning i en pressad hälso- och sjukvård.
–Utbildning och handledning är en integrerad del av vårduppdraget, och medarbetarna behöver av sina arbetsgivare få förutsättningar att utbilda och handleda inom ramen för sitt kliniska uppdrag, säger hon.

De externa granskningarna utförs av Lipus som är ett dotterbolag till Sveriges läkarförbund och ägs av läkarprofessionen.

Även i Uppsala, Östergötland, Västerbotten, Blekinge, Örebro och Gotland granskar Lipus samtliga ST-utbildande enheter i år. I Kalmar, Värmland, Sörmland, Skåne, Västra Götaland, Jönköping, Västernorrland och Norrbotten Spur-granskas primärvården.

Läs också:

Karolinska öppnar på Danderyd för att klara utbildning av ST-läkare

Fler granskningar ska ge bättre ST-utbildningar i Stockholm

 

SPUR-modellen

SPUR-modellen bygger på att läkarprofessionen granskar kvaliteten på vårdgivarnas AT- och ST-utbildning. Syftet med den externa granskningen är att hjälpa vårdgivaren hitta förbättringsmöjligheter i utbildningen.

Granskningen utgår från kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt specialitetsföreningarnas kvalitetsindikatorer för god utbildning.

Källa: Lipus