Den dåvarande alliansregeringen införde en tidsgräns för sjukförsäkringen 2008, vilket innebar att den som hade varit sjukskriven i två och ett halvt år kunde få sjukpenning på nytt först efter ytterligare tre månader. Tanken var att dessa månader utan sjukpenning skulle motivera den sjukskrivne till att komma tillbaka ut på arbetsmarknaden. Enligt en ny rapport från Inspektionen från socialförsäkringen, ISF, har den tanken dock fallit platt.
– Vår analys visar att avskaffandet av den bortre tidsgränsen inte påverkade långtidssjukskrivnas ekonomiska situation eller hur de använder sjukförsäkringen i någon större utsträckning. Resultaten tyder på att den bortre tidsgränsen var verkningslös på lång sikt, säger Johan Mellberg, utredare vid ISF, i ett pressmeddelande.
De flesta fick sjukpenning igen inom ett år och en stor andel av de utförsäkrade gick till sjukförsäkringen direkt efter de tre månaderna utan pengar. I genomsnitt återvände runt 73 procent till sjukförsäkringen kort efter uteslutningsperioden.
Rapporten visar också att inkomsterna bland de som började jobba igen efter att ha blivit utförsäkrade var betydligt lägre än före sjukskrivningen. Bara en dryg procent hade en förvärvsinkomst som var högre än den lägsta kollektivavtalade lönen i Sverige 2020.
– I genomsnitt låg förvärvsinkomsten i denna grupp på cirka 11 500 kronor per månad tredje året efter utförsäkringstillfället, vilket motsvarar ungefär en halvtidstjänst med den lägsta kollektivavtalade lönen, säger Johan Mellberg.
I en intervju med Sveriges Radio Ekot säger Johan Mellberg att de partier som vill återinföra den bortre tidsgränsen för sjukförsäkringen, däribland Moderaterna, behöver fundera över hur modellen ska utformas.
– Man ska inte återinföra samma tidsgräns och förvänta sig ett annat resultat.
