Hösten 2016 genomfördes det första medicinska kunskapsprovet för läkare med examen utanför EU/EES. Provets syfte är att säkerställa att läkaren uppfyller kraven för svensk legitimation. Umeå universitet har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att ansvara för och utföra provet.
Sedan starten har cirka 550 läkare fått godkänt på både de teoretiska och de praktiska delarna i det medicinska kunskapsprovet.
Det första teoretiska delprovet beskrivs av Umeå universitet som ett »stickprov från hela bredden av medicinsk kunskap«. Det består av tre delar. En del innehåller fem kliniska patientfall med vardera fem till sju delfrågor, en annan 140 frågor från hela läkarutbildningen och en tredje går ut på att tolka en vetenskaplig artikel.
För att komma vidare till det praktiska provet, måste läkaren först klara det teoretiska. Det brukar även vara den del som lägst andel klarar och som sedan starten fått mest kritik. 23 procent av provdeltagarna brukar i snitt passerat nålsögat. Men resultatet har förbättrats den senaste tiden och under 2021 var det 35 procent som klarade sig vid ett provtillfälle och 40 procent vid ett annat.
Vid det senaste provtillfället den 24 maj blev det en ny toppnotering: 43 procent, 98 personer av totalt 226, fick godkänt resultat. Det är det bästa resultatet någonsin.
Magnus Hultin vid Umeå universitet, som är ansvarig för kunskapsprovet, ser flera förklaringar till de förbättrade resultaten. Det beror enligt honom dels på det systematiska arbete som pågår på flera håll i landet med att förbereda de prövande läkarna, dels på justeringar som gjorts av provet.
– Jag tror att det har blivit tydligare vilka krav som ställs för att få godkänt. Det har till exempel blivit tydligt att man ska ha tillräckligt bra språkfärdigheter i svenska. Det finns ett antal kurser i gång som fungerar som en förberedelse för kunskapsprovet, säger han till Läkartidningen.
En annan förändring är att språkvetare går igenom frågorna i provet i förväg och fungerar som ett stöd för frågeredaktörerna.
– Vi har jobbat med att göra frågestrukturen tydligare.
Covid-19 kan även haft viss effekt, tror Magnus Hulin. En del läkare som är bosatta utomlands har under pandemin inte kunnat komma till Sverige för att skriva provet.
– Det har kanske gjort att det varit en bättre förberedd kull, säger han.
Hälften av personerna som har skrivit det teoretiska kunskapsprovet vid minst ett tillfälle har klarat det hittills. De flesta har dock behövt flera försök på sig.
Att få till fler nationella preparandkurser för att hjälpa utlandsutbildade läkare inför det medicinska kunskapsprovet, är en av de 47 punkterna som Läkarförbundet presenterade förra året i en kompetensförsörjningsplan. Det finns preparandkurser i dag, men alldeles för få enligt förbundet.
Under våren startade Läkarförbundet därför en digital nationell preparandkurs i pilotform med syfte att deltagarna ska få hjälp att förbereda sig inför det medicinska kunskapsprovet. Förbundet har fått 5,7 miljoner kronor från Arbetsförmedlingen för det. Kursen ges i samarbete med Karolinska institutet.
Över 200 deltagare sökte kursen, och 61 antogs. De 61 läkarna valdes eftersom kursledningen bedömde att de har tillräcklig möjlighet att ta till sig uppdateringen i medicinska kunskaper och förkovringen i det svenska språket på de 24 veckor kursen varar.
Läs även:
Läkarförbundet ordnar digital preparandkurs inför kunskapsprovet
Frustration över svår väg till svensk legitimation
