Det är inte minst pandemisituationen i Sverige och världen som gjort att många remissinstanser ser positivt på att beredskapsförmågan inom hälso- och sjukvården stärks. Det framgår av remissvaren som kommit in till slutbetänkandet »Hälso- och sjukvårdens beredskap – struktur för ökad förmåga (SOU 2022:6)«

I dag kan kommuner och regioner i hög grad själva bestämma hur de ska organisera sig för att nå upp till beredskapsmålen i hälso- och sjukvårdslagen. Men utredaren vill att man i tider av normalläge förbereder sig bättre och i tider av kris och katastrof tydligare styrs av staten. Det ska bland annat ske genom ett beredskapsråd, där Socialstyrelsen lyfts fram som möjlig ordförande.

Ett förslag säger att det ska bli möjligt för staten att tvinga regioner och kommuner att samarbeta. Vid en katastrof i dag, som inte är ett krig, finns nämligen inte några skyldigheter för regioner och kommuner att hjälpa varandra. Staten kan alltså bara tvinga fram en omfördelning av vårdresurser om Sverige befinner sig i krig.

De flesta verkar hålla med om att det är en bra idé att införa en möjlighet för staten att tvinga fram hjälp. Tummen upp ges från bland andra Statskontoret, Läkarförbundet, Vårdförbundet, Svenska läkaresällskapet, Socialstyrelsen och flera regioner.

En fråga är dock vem inom staten som ska leda ett sådant samordningsarbete? Här går meningarna brett isär.
Region Stockholm ställer sig tveksam till förslaget att ge Socialstyrelsen en framträdande roll. De menar att beredskapsrådet tilldelar Socialstyrelsen »en roll som kan komma att uppfattas som eller bli operativ i händelse av kris«. Regionen menar att sjukvården så långt som möjligt vid kriser bör ledas i samma upparbetade linjestruktur som vid ett normaltillstånd, vilket är en viktig erfarenhet från regionens hantering av covid-pandemin.

Svenska läkaresällskapet berömmer utredningen för att de sätter fingret på att staten delat upp hälso- och sjukvårdsfrågor på flera myndigheter, »vilket är ett stort problem«, och man tillstyrker därför förslaget om att inrätta ett beredskapsråd med generaldirektören vid Socialstyrelsen som ordförande.

Försvarsmakten anser att Socialstyrelsen bör ha en viktig och väsentlig roll, och man håller med om att regeringen bör överväga att ge myndigheten mandat att planera för att de ska kunna leda och samordna den civila sjukvården. Men man menar också att det i utredningen är oklart vilket mandat Socialstyrelsen kommer att få, och vill därför att detta blir tydligare utrett.

Sveriges Kommuner och regioner (SKR) håller med utredaren om att en av utmaningarna med ett statligt beredskapsråd är att de ska hantera 21 regioner och 290 kommuner. »SKR är mot denna bakgrund tveksam till inrättandet av rådet och regeringen bör därför noga överväga denna fråga i den fortsatta beredningen«, skriver organisationen.

Vad säger då Socialstyrelsen? De framhåller att förslaget om att inrätta ett råd vid den egna myndigheten »kan utgöra en viktig länk mellan den statliga och regionala planeringen« för både sjukvårdens och totalförsvarets beredskap.

Men vad gäller själva besluten om vilka kommuner och regioner som befinner sig i katastrof, och vilka som ska hjälpa varandra, anser myndigheten att sådana beslut ska tas av regeringen. Eftersom ett beslut om katastroftillstånd innebär att vårdgivarna får göra avsteg från lagar som reglerar den normala vårdkvaliteten, bör inte sådana beslut tas av en myndighet, resonerar Socialstyrelsen.

SKR har polemisk udd mot förslaget om att staten ska kunna tvinga fram hjälp mellan regioner och kommuner, även om man inte avfärdar det helt och hållet. De uttrycker en stark önskan om att det i lagen ska framgå att staten endast i nödfall ska få tvinga regioner och kommuner att hjälpa varandra. Först när vårdgivarna inte på egen och frivillig hand klarar av att bistå varandra ska den statliga styrningen bli verklighet. Dessutom ska en kommun eller region »inte vara skyldig att lämna hjälp om den själv har drabbats av en katastrof eller inom överskådlig tid kan antas blir drabbad av en sådan«, skriver SKR.

Både Läkarförbundet och Vårdförbundet välkomnar att utredaren slår fast att grundbemanningen i vården påverkar förmågan vid en katastrof eller liknande kris. »Tyvärr är grundbemanningen i dag på en så låg nivå att det finns stora risker för att den inte räcker till för att kunna växla upp och ställa om vid händelser som medför ökat vårdbehov«, skriver Vårdförbundet och Läkarförbundet lyfter i detta sammanhang fram vikten av ett gott ledarskap med hög medicinsk kompetens. »Att som utredningen beskriver snabbutbilda frivilliga till enklare sysslor, kan bara delvis öka personalkapaciteten«, noterar förbundet.

Även Vårdföretagarna har synpunkter på hur bemanningen vid en katastrof ska regleras. Eftersom en del av företagen fick dåliga erfarenheter av att låna ut personal till regionerna under pandemin, till exempel genom att vissa blev långtidssjukskrivna efter utlåningen, vill branschorganisationen se tydligare skrivningar i avtalen om villkor och ersättningar.

Ett annat förslag som berör personalens arbetsuppgifter är att katastrofmedicin ska bli en obligatorisk del i grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor. I dag bestämmer lärosätena själva hur mycket tid ämnet ska få.

Läkarförbundet är positivt men bedömer att kunskapsmålet som föreslås i examensordningen kan vara orimligt högt satt. Flera lärosäten är positiva till utbildningsförslaget, däribland Umeå universitet. Men de anser att de mål som anges är för långa och komplexa och vill se en separat utredning kring formuleringen av de exakta examensmålen.

Att utreda mer är också ett återkommande tema i remissvaren. Statskontoret vill till exempel att det tydliggörs mer hur samspelet mellan Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, regionerna, regeringen och andra ansvariga myndigheter ska se ut. Eftersom statens styrning stärks gentemot regioner och kommuner om utredningens förslag genomförs, återstår mycket utredningsarbete att göra, menar myndigheten och skriver att »Regeringen måste ta fram nya uppdrag till myndigheter och nya utredningsdirektiv«.

Läs mer:
Ivo: Utred sänkta lagkrav på vårdpersonal vid katastrofer