Henrik Wikström Foto: Privat

– Politiken ska vara en bisyssla till jobbet, där jag kan dra nytta av erfarenheter från att jobba inom vården och på samma sätt få ut mer av att vara läkare genom att känna ett bredare grepp om organisationen, säger Henrik Wikström, AT-läkare och moderat regionpolitiker i Norrbotten.

Moderaterna är det parti som har flest läkare bland kandidaterna till alla regionval: totalt 25 politiker runtom i Sverige. Det visar Läkartidningens sammanställning.

I Norrbotten ingår partiet i en historisk koalition, ledd av Norrbottens sjukvårdsparti, som för första gången styr regionen.

Henrik Wikström har trots sin ungdom (27 år) fått förtroende som andranamn på partiets valsedel i höst.

– Jag är väldigt tacksam för stödet från partiet, men har svårt att se att det kan bli ytterligare engagemang än regionstyrelsen och regionfullmäktige, där jag varit ledamot även under nuvarande mandatperiod, säger Henrik Wikström.

Hur började det med politiken?

– Lite av en startpunkt var när jag och en kompis satt hemma vid köksbordet i Boden och kom fram till att vi inte kunde klaga längre utan borde engagera oss. Det var i övre tonåren, och jag tog det parti som lokalt verkade ligga mig närmast.

Sommarjobb som transportör på Sunderby sjukhus väckte intresse för att läsa vidare inom vården, och Henrik Wikström började plugga till läkare i Umeå 2015.

Karriärskiftet till läkare har påverkat möjligheterna att få tid över till politiken.

– Det var lite lättare under studietiden – som AT-läkare har man krav på närvaro som det är svårt att påverka. Sedan har ju merarbete genom pandemin påverkat också, förstås.

Hur viktig är den »input« du får från kollegor i jobbet för politiken?

– Jätteviktig. Samtidigt kan man känna sig otillräcklig. Nästan alla förslag är bra, men ofta styrs frågorna inte från politiken. Det kan vara en EKG-apparat som saknas inom psykiatrin eller att AT-läkarna skulle behöva ett eget lunchrum. Många gånger kan man inte göra annat än att hänvisa till närmaste chef.

Henrik Wikström beskriver också ett annat dilemma som grund för konflikter mellan personal och regionledning.

– Det är lite svårt att formulera, men det är som att man ser två olika verkligheter: från politiken att vi snarare har större läkarresurser i dag, men också som läkare att det blir svårare att hantera inläggningar och flöden på akuten.

Vilken ser du som den viktigaste vårdfrågan för kommande mandatperiod?

– Det är just att få fram vårdplatser. Kan man inte lägga in för observation eller utredning blir det en ond cirkel med bara vårdtunga patienter, dålig arbetsmiljö och risk för komplikationer som i slutändan kräver mer vård.

Hur planerar du för den egna karriären?

– Det lutar åt primärvården om det visar sig vara lika kul som jag tyckt innan, nu när jag har kvar sex månader på en hälsocentral som avslutande AT-placering.

 

Läs mer:
Läkarna som vill ta klivet in i politiken efter valet

»Det är lite synd att vi inte är fler läkare i riksdagen«

133 läkare kandiderar i regionvalen

Totalt har 133 kandidater (94 män, 39 kvinnor) till regionvalen angett läkare som yrkestitel på valsedeln. Snittåldern är 57 år.

  • Moderaterna: 25
  • Kristdemokraterna: 21
  • Liberalerna: 18
  • Centerpartiet: 12
  • Miljöpartiet: 8
  • Socialdemokraterna: 7 
  • Sverigedemokraterna: 7
  • Vänsterpartiet: 6
  • Bevara akutsjukhusen (Jönköping): 10
  • Vård för pengarna (Södermanland): 4
  • Sjukvårdspartiet (Västernorrland): 2
  • Sjukvårdspartiet (Norrbotten): 1
  • Övriga: 12

Uppgifter om kandidaterna kommer från Valmyndighetens webbplats. Vissa valsedlar anger inte yrken, vilket innebär att det kan finnas fler läkare på riksdagsvalsedlarna.