SKR: Nationella vårdplatsmål riskerar att förvärra läget

Det finns inget tydligt samband mellan antal vårdplatser och beläggningsgrad, konstaterar SKR i en ny rapport. Flera regioner som har få vårdplatser per invånare jämfört med andra regioner har tvärtom färre överbeläggningar och utlokaliseringar. Som exempel ges Halland och Östergötland.

Andra regioner som har fler vårdplatser per invånare har däremot höga beläggningstal. Exempelvis Gotland, Västmanland, Norrbotten och Stockholm. Några förklaringar till det kan vara befolkningens sjuklighet och ålder, de geografiska förutsättningarna och sjukvårdens struktur, enligt rapporten.

Ett välkänt faktum är att Sverige har få vårdplatser jämfört med andra länder. Sverige har cirka två platser per 1 000 invånare, vilket är lägst bland alla länder i Västeuropa och Nordamerika.

Men SKR påpekar samtidigt att sjukvården är organiserad på olika sätt i olika länder. På 90-talet flyttade till exempel långvården ut från de svenska sjukhusen, vilket ledde till ett minskat vårdplatsbehov i slutenvården. I dag har Sverige, tillsammans med Nederländerna, störst andel vårdplatser i långtids- och hemsjukvård. Om de inkluderas i beräkningen, är Sverige bland de länder som har högst antal vårdsängar per invånare, enligt rapporten.

Samtidigt har larmen om vårdplatsbrist varit många de senaste åren. Statistiken visar även att det har blivit fler utlokaliseringar och överbeläggningar. SKR pekar ut bristen på personal med rätt kompetens som problemets kärna. Det leder till att de budgeterade vårdplatserna inte kan hållas öppna.

Läkarförbundet är däremot kritiskt till bilden som ges i rapporten.

– SKR säger att vårdplatsbristen beror på att det saknas personal. Samtidigt är vårdplatsbristen ett av de stora skälen till att vårdpersonalen flyr från vården. Bristen på vårdplatser skapar etisk stress, hög arbetsbelastning och ohållbar arbetsmiljö, säger förbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Hon hänvisar till en pågående granskning där Inspektionen för vård och omsorg bedömer att 18 av 21 regioner har för få disponibla vårdplatser. SKR tar inte vårdplatsbristen på tillräckligt stort allvar, tycker hon.

– Läkare som arbetar på sjukhus uppger att bristen på vårdplatser är det största arbetsmiljöproblemet. Våra medlemmar står varje dag på akutmottagningar och avdelningar och tvingas fatta beslut om att skicka hem patienter som faktiskt behöver vård. Många läkare känner stark oro inför sommaren på grund av vårdplatsbristen, säger hon och tillägger:

– Att i det läget kommunicera vårdplatsbristen på det sätt som SKR gör tror jag gör att många av oss som jobbar i hälso- och sjukvården blir bestörta. Det är tondövt.

I rapporten ger SKR en rejäl känga åt regeringsuppdraget om att ta fram nationella vårdplatsmål. Socialstyrelsen ska ange mål- och riktvärden för antal vårdplatser och beläggningsgrad på flera nivåer: regional-, klinik- och enhetsnivå.

– Det ska alltid finnas en vårdplats när patienten har behov av den. Men beslut som rör vårdplatser måste bygga på fakta. Att sätta nationella mål för antal vårdplatser riskerar att motverka regionernas arbete med att stärka primärvården och öka tillgängligheten, säger Emma Spak som är chef för hälso- och sjukvårdssektionen, i ett pressmeddelande.

SKR tycker att det är bättre att titta på sjukvårdens förmåga att erbjuda en plats vid behov och använda sina platser på ett effektivt sätt genom mått som överbeläggningar, utlokaliseringar, utskrivningsklara patienter, oplanerade återinskrivningar och påverkbar slutenvård.

Sofia Rydgren Stale anser däremot att riktmärken är nödvändiga.

– Det är viktigt att titta på saker som överbeläggningar och återinläggningar. Men vi måste också få riktmärken på vad som är en rimlig tillgång på vårdplatser, säger hon.

Att vårdplatserna minskat inom slutenvården i Sverige är ett faktum. Likaså att det handlar om en stor minskning: 35 procent på tjugo år. Mest har det minskat inom den somatiska vården och mer specifikt när det gäller vård av cancersjukdomar, vård av cirkulationsorganens sjukdomar och ortopedisk vård.

Behovet av vårdplatser framöver är osäkert. Utifrån SCB:s befolkningsprognoser behövs ytterligare 3 200 vårdplatser de kommande tio åren om dagens arbetssätt och vårdbehov förblir desamma. Men SKR räknar med att behovet minskar med 2 300 vårdplatser genom nya arbetssätt och nya medicinska framsteg.

Sofia Rydgren Stale håller med om att behovet kan minska på lång sikt.

– Men vi är inte alls där nu. Vi är inte ens på väg dit. Just nu har vi alldeles för få vårdplatser.

Läs också:

Ivo: Sjukhusen har stor brist på personal och vårdplatser