Sedan i december 2020 har Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell utrett en äldreomsorgslag för att råda bot på de brister inom äldrevården som framstod med särskild tydlighet under pandemin. Hon fick också i uppdrag att se över om kommuner ska få möjlighet att själva utföra läkarinsatser samt om det skulle införas ett krav på en medicinskt ledningsansvarig läkare (MAL) i alla kommuner. När utredningen under tisdagen räcktes över till socialminister Lena Hallengren (S) var det dock med mindre långtgående förslag. I stället för ett krav på en medicinskt ledningsansvarig läkare i kommunerna vill Olivia Wigzell se en ledningsansvarig, kort och gott. Denna roll ska kunna innehas av antingen läkare eller sjuksköterska.

Läkarförbundet välkomnar utredningen överlag, men hade hoppats på skarpare krav.

– Vi är positiva till flertalet av förslagen, men vi hade helst velat se ett krav på att de ledningsansvariga i kommunerna ska vara läkare. Samtidigt ser vi att förslagen är ett tydligt steg i rätt riktning, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Hon tror att en ledningsansvarig funktion kan göra det lättare för kommunerna att ställa krav på att få tillgång till läkare i den utsträckning som krävs.

– Om kommunerna använder sig av denna medicinska kompetens på huvudmannanivå på ett konstruktivt sätt kommer det att bidra till både bättre hälsa för personer inom äldreomsorgen och färre inläggningar på sjukhus. Och om nya kriser, likt corona, uppstår kommer dessa personer spela en viktig roll, säger hon.

Distriktsläkarföreningens ordförande Marina Tuutma hade också hoppats att utredningen skulle precisera att det är läkare som behövs till posten som ledningsansvarig i kommunerna, men kallar ändå förslagen för en framgång.

– Utredningen föreslår ju även en ledningsansvarig på regional nivå, och tillsammans med den kommunala ledningsansvariga kommer de kunna binda ihop vården på ett bra sätt, säger hon.

Marina Tuutma är dock orolig att utredningen ska bli en pappersprodukt som faller i glömska.

– Det svåraste är att göra verklighet av förslagen. Nu väntar en remissrunda och det finns säkert en del som kommer tycka att vi ska behålla den nuvarande skrivningen. Det är också svårt att veta vad som kommer att ske om det blir en ny regering i höst, och om det ens finns ekonomiska resurser för att genomföra de förändringar som har föreslagits.

Det bör inte heller bli möjligt för kommunerna att anställa egna läkare för direkta patientkontakter, enligt utredningen. Det är inget som Marina Tuutma har några synpunkter på.

– Vi har själva funderat fram och tillbaka, men jag tror inte att problemet ligger i om läkarna är anställda av regionen eller kommunen. Problemet är att det inte finns så många specialister i allmänmedicin att de kan vara tillräckligt tillgängliga och garantera de medicinska insatserna i äldrevården, säger hon.

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson skriver i en kommentar till Läkartidningen att föreningen är positiv till att förstärka den medicinska kompetensen i den kommunala vården, men att man ser ett behov av att gå betydligt längre än utredningens förslag. Bland annat vill man att chefläkarnivån införs även inom den kommunala vården och att boenden får både medicinskt ledningsansvariga läkare och medicinskt ansvariga sjuksköterskor.

Läs också: 

Utredare: Ledningsansvariga ska stärka den kommunala äldrevården

Läkarstrateg blir språkrör för kommunal äldrevård i Örebro

Ett tjugotal kommuner vill anställa läkare: »Behöver rätt kompetens«