I en färsk rapport konstaterar Socialstyrelsen att ett högt deltagande i bröstcancerscreening är en förutsättning för att minska dödligheten i bröstcancer och att det därför är viktigt att regionerna arbetar för att få till ett högt deltagande.
Enligt myndigheten finns det dock stora regionala skillnader i det här avseendet, även om Sverige ligger bra till internationellt sett. Utvärderingen visar bland annat att kvinnor med låg utbildningsnivå dyker upp för screening i lägre utsträckning än andra.
Socialstyrelsen slår fast att flera regioner måste öka deltagandet i screeningprogrammet.
Enligt rapporten har pandemin påverkat screeningen på samtliga mammografienheter. I stort sett alla regioner har haft färre deltagare. Dels på grund av att de haft lägre kapacitet för screeningen, dels på grund av att kvinnorna själva uteblivit. Och enligt myndigheten ligger alltså de flesta enheter fortfarande efter med kallelser till screening.
Av rapporten framgår det också att tidsintervallet till nästa screeningtillfälle har blivit längre – något som kan resultera i fler cancerfall. Myndigheten kopplar det till stor del till pandemin och till en brist på personal.
Enligt Socialstyrelsen måste regionerna både säkra kompetensförsörjningen och se till att personal får fortbildning för att hålla sig ajour med det senaste inom bröstcancerområdet.
»De allra flesta mammografienheter har vakanser när det gäller bröstradiologer och röntgensjuksköterskor. När det gäller bröstmottagningar för kirurgi har närmare hälften vakanser för bröstkirurger. Det är också brist på patologer och biomedicinska analytiker i flera regioner«, skriver myndigheten i rapporten.
Socialstyrelsen riktar dessutom kritik mot det svala intresset för att rapportera till kvalitetsregister, och möjliggöra nationell uppföljning av bröstcancerscreening.
– En plattform för ett sådant register skapades redan 2014 men under de åtta år som gått har endast en region av 21 anslutit sig, säger Tobias Edbom, projektledare på myndigheten, i ett pressmeddelande.
