Sveriges yngre läkares förening (Sylf) har startat en särskild BT-grupp för att kunna ge underläkarna bättre information och bevaka utvecklingen kring läkarnas nya bastjänstgöring.
Camilla Ringström Lindh, andre vice ordförande i Sylf och ST-läkare i internmedicin och akutsjukvård på Capio S:t Görans sjukhus, leder arbetsgruppen.
Sylf får många frågor om BT. Samtidigt har många av föreningens lokalaktiva representanter erfarenhet av den nya tjänsten. Några har exempelvis suttit med i BT-rekryteringsarbetet, varit involverade i pilotförsök medan andra – som Camilla Ringström Lindh – handleder BT-läkare.
Genom arbetsgruppen hoppas Sylf kunna ge medlemmarna bättre och mer uppdaterade svar, förbättra sitt påverkansarbete och bevaka viktiga frågor som antalet utbildningsplatser, upplägg och löner.
– Jag kände att vi måste fånga upp och samordna alla kunskaper. Vi vill vara så uppdaterade som möjligt i alla frågor som gäller BT, säger Camilla Ringström Lindh
Inför BT starten för ett år sedan har Sylf uttryckt stor oro över att BT ska bli en ny flaskhals, likt allmäntjänstgöringen (AT).
Enligt beräkningar från Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner behövdes cirka 700–800 platser hösten 2021. Endast en bråkdel, cirka 150 platser, erbjöds. Även därefter har antalet platser varit färre än det förväntade behovet.
Samtidigt har Läkartidningen berättat att många regioner uppger att det är svårt att fylla platserna som de utlyst. Antalet sökande är färre än förväntat, och en stor andel är dessutom obehöriga.
– Jag skulle säga att behovet finns. Men att en del som borde söka, inte söker, säger Camilla Ringström Lindh.
BT-gruppen tror att det i sin tur beror på att bristande kunskap och information.
– Jag tror inte att man riktigt har förstått att BT är ett nytt obligatoriskt moment i läkares utbildningsresa från läkarlegitimation till specialist. Men man måste göra BT för att komma vidare.
Att det både finns fristående BT-tjänster och så kallad integrerad BT, där läkaren anställs som ST-läkare och inleder med bastjänstgöring, kan spä på förvirringen.
– Vi tror att många uppfattar det som att det är två olika BT och inte vill göra fristående-BT eftersom de tror att det ska fördröja utbildningen. I stället vikarierar man och väntar på att det ska komma block med integrerad-BT i den specialitet man är intresserad av. Och så går åren.
BT-gruppen består av ytterligare sex personer från olika lokalavdelningar samt och Björn Gunnarsson från Sylfs styrelse. Den sistnämnde har ett särskilt ansvar för att hålla koll på BT-lönerna.
Löneläget för BT-läkarna är viktigt att bevaka, enligt Camilla Ringström Lindh. Som Läkartidningen tidigare har berättat skiljer sig lönerna för landets BT-läkare mycket åt, och många ligger under de nuvarande ST-lönerna.
Läs mer:
BT-ansvariga: Lågt söktryck och många som är obehöriga
Lågt söktryck trots få BT-tjänster
Vilka ska göra BT?
Sedan den 1 juli 2021 är bastjänstgöringen (BT) en del av specialiseringstjänstgöringen (ST).
Syftet med BT är dels att öka den kliniska färdigheten, dels att på ett likvärdigt sätt introducera legitimerade läkare, oavsett utbildningsland, till svensk hälso- och sjukvård.
Till en början är det endast utlandsutbildade läkare som ska göra BT, men på sikt – i och med att läkare examineras från den nya svenska läkarutbildningen – ska alla göra BT.
Bastjänstgöringen kan ske separat eller inom ramen för en specialiseringstjänstgöring och ska innehålla tre månader inom primärvård, minst tre månader inom akut sjukvård och maximalt ytterligare två tjänstgöringsplaceringar inom specialiteter där läkaren har egna patientkontakter samt ansvar för utredning och behandling.
Minimitiden är sex månader, men normtiden kommer i de flesta fall att vara 12 månader.
