Under pandemin har regionerna gjort stora överskott. Förklaringen är att staten skjutit till mer pengar samtidigt som färre har sökt vård. Men nu väntar kärvare tider för många av regionerna och mer än hälften uppger för tidningen Vårdfokus att de inte kommer klara budgeten i år.

Tidningen har också ställt frågan »Behöver ni göra besparingar på vården i år«. Tio av regionerna svarar ja.

Bland dem finns till exempel Region Kronoberg som skriver att »det är ett riktat effektiviseringskrav mot sjukhusvård, främst gällande övertid, köpt vård etc.” och Region Gävleborg som skriver att åtgärderna gäller alltifrån kostnader för »läkemedel, köpt vård och sjukhusartiklar till åtgärder på mera administrativa kostnader som IT, telefoni och hyrbilar«. Även den inhyrda personalen nämns.

Region Västmanland skriver att »alla verksamheter behöver arbeta med kostnadsreduceringar i och med kostnadsutvecklingen i branschen, vilken överstiger LPIK«, och här syftar man på det så kallade Landstingsprisindexet.

Riktprognosen LPIK från Sveriges kommuner och regioner (SKR) pekade förra året mot att regionerna borde höja budgeterna med 1,4 procent för år 2022. Detta ledde till att regionerna höjde budgeterna med mellan 1,7 och 3 procent. Men stigande inflation och räntor samt kriget i Ukraina gör att prognoserna är överspelade, skriver tidningen.

Även i Värmland, Blekinge och Örebro behöver samtliga verksamheter inom sjukvården jobba med att dra ned på kostnaderna.

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog varnar för tuffare år framöver, vilket bland annat beror på vårdbehovet i befolkningen och pensionskostnaderna.

– Många kommer behöva göra kännbara besparingar för att få ihop budgeten nästa år. Alternativet är att staten skjuter till mer pengar, eller att regionerna själva höjer skatten, säger Annika Wallenskog till Vårdfokus.

Övriga regioner som svarar att de behöver spara är Skåne, Sörmland och Jämtland.